Kampen mot ondskan

Gudstjänsten inleddes med psalmen ”O giv oss Herre av den tro”. Därefter sjöng Cecilia Strömberg ”Passionspsalm” som skrivits av Maria Gustin Bergström. Hon läste två av dagens texter till inledningsord. Upp 3:14-19 och Psaltaren 25:12-22. Därefter sjöngs tre verser på psalmen ”Sorgen och glädjen”. Före predikan sjöng Cecilia ”Gud i dina händer”. Dagens gäst var Thomas Ahlberg, Vännäs.

Han läste andra årgångens text från Markus 5:24-34. Vi människor är alla en del av den värld vi lever i på gott och på ont. Din och min livshistoria ha många minnen, goda och kärleksfulla men också det som varit komplicerat och svårt. Vi är inte ensamma i kampen mot det onda. Det drabbar oss alla på ett eller annat sätt. När livet skaver och vi tappar livsgnistan så behöver vi varandra. Kampen mot det onda är inte bara din och min erfarenhet utan också medmänniskans. Vi vill ha ett gott och bekymmersfritt liv och därför sköter vi om vår kropp efter möjligheter och förutsättningar. Vi motionerar, snigeln tar det lugnt, vi umgås med vänner, fritidsintressen, arbete, barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Hur det än är klarar ingen av att leva bara för sig själv. Det funkar inte. Vi behöver gemenskap med andra människor. Trots allt är det den bästa vägen att lära känna honom. Livet kan vara alltigenom underbart för den som tror men också fullständigt vidrigt och omänskligt. Allt detta har Jesus upplevt som sann människa och sann Gud. Ibland får vi stå ut i det mörka och svåra men också de gånger när jag kommit igenom det och står där med tacksamhet och överraskas av det positiva och goda. Då tänker Thomas på den här kvinnan. Hon kände sig ensam, osynliggjorda, märkt av sjukdom och på väg att ge upp fast det ändå finns hopp. Hennes situation var oerhört instängd. Hon hade enorma begränsningar med hennes sjukdom i sitt liv. Det hade förmodligen pendlat mellan hopp, förtvivlan, uppgivenhet. Ingen ville ta risken att komma i kroppslig beröring med henne. Hon var isolerad och en smittorisk för alla andra människor. Det fanns inget som talade för en förändring efter 12 år av sjukdom. Hon hade säkert sökt hjälp för att bli frisk. Han nämnde några kurer som kvinnan säkert provat som nämns i Moseböckerna. Ingen av behandlingarna hade lyckats. Kvinnan hade ett väldigt mod och var handlingskraftig som var förenat med stora risker. Hon gjorde som hon var van, gjorde sig oidentifierbar och osynlig. Hennes enda tanke var att smyga sig upp och röra vid Jesu kläder. Det var hennes plan. Inte så lätt att kryssa sig fram genom den stora människoskaran. Men det var så här hon trodde. Hon lyckades röra vid hans mantel. Hon kände i sin kropp att hon blev frisk. Hon kände att hon var en människa som alla andra och att hon var lika värdefull. Jesus kände att någon rörde vid hans kropp och han frågade vem det var. Oavsett situation så bryr sig Jesus om alla lika mycket. Det var kvinnans initiativ och han hjälpte henne. Han bryr sig om oss till 100 % oavsett om vi är friska eller inte. Kvinnan vågade ge sig till känna. Jesus säger Gå i frid och , du är botad. Hon vände sig till någon hon inte kände. Varje livsberättelse är helt unik. Jesus berättar enkla liknelser. I liknelsen om det hundrade fåret. Jesus söker upp tills han finner. Det säger inget om hur vårt liv blir, om vi är sjuk eller frisk. Han söker tills han finner. Det handlar om försoningen. Att kunna vara beredd på att förlåta den som gjort mig illa. Tacksamheten blir: Jag är jag och så här är jag på gott och på ont och jag har försonats med dig. Gud är den han är. Det här är Guds mission och kyrkans uppdrag. Vi möter människor i vår vardag dit vi är kallade. Varje gång jag möter en människa möter jag Guds avbild och vi vet inte vad människan har gått igenom. När vi möter en människa så vet vi inte vad som händer och då får man ta det som det kommer. När tillfälle ges får vi göra som kvinnan och berätta om vem vi tror på.

Efter predikan sjöngs psalmen ”Blott i det öppna”. Cecilia sjöng ””Jag vill lära känna Jesus” och ”Kärlek vid som oceaner”. Nattvarden var framdukad och vi fick fira nattvard runt bordet.

Nattvard

I nattvarden möts vi med nåd och barmhärtighet. Vi får tala sant om sig själv. Jesus tar emot oss med kärlek. I nattvarden följdes ett upptryckt program med sångerna ”I min Gud har jag funnit styrka” och ”Jag kommer som jag är”. Gudstjänsten avslutades med bön. Som vanligt var fikabordet framdukat och gemenskapen fortsatte runt bordet.

• Dela