Sommarens andra ekumeniska gudstjänst hölls på torsdagskvällen i missionskyrkan. En vacker sensommarkväll med sommarens trädgårdsblommor som prydde borden. Gudstjänsten inleddes med psalmen ”Stor är din trofasthet”. Cecilia Strömberg och Helen Hörnlund sjöng ”Nära marken”. Därefter delade Helen några tankar till inledning. Hon strosade runt i sin trädgård och såg ett hallonris med röda bär. Hon kröp ihop ner till marken och upptäckte en gräshoppa. Sedan upptäckte hon små blommor – förgätmigej. Man upptäcker fler saker när man är nära marken. I bibeln står det att vi inte ska bekymra oss, se på liljorna på marken. (Matt 6:27-30). Hon berättade vidare från sin resa söderut. När solen tittade fram åkte de ut till ett berg och utsiktsplatsen. Efter allt regnande hade det blivit en stor sjö av två mindre sjöar. Det var så vackert. När Gud skapade världen såg han ut över det han skapat och såg att allt var gott. Vi får tacka Gud för den natur som han har skapat. Efter inledningen sjöng Cecilia och Helen ”Högt på ett berg” och ”Till vår Gud”.
Cecilia som var mötesledare läste dikten ”Sensommarkoral” skriven av Atle Burman. Psalmen ”Lågorna är många” sjöngs innan dagens talare Pelle Nyström fick ordet.
Rubriken på predikan har Pelle satt till ”Vänskap med Gud”. Pelle ställde frågan: Vad har varit bäst under året? Det är så bra att skriva upp saker som hänt. Vad har jag fått för bönesvar? Det är inte hur vi ber utan det är Gud som gör undret. Pelle läste från Johannes 15:15-18 och valde ut 5 punkter från texten.
1.Gud kallar bara den som är kvalificerad. Han kvalificerar den som han kallar. Jesus säger: Jag kallar er som vänner.
2. Vänner hjälper till när man behöver hjälp. När två eller tre är samlade i mitt namn är jag där. Jesus trivs att vara med sina vänner.
3. Jesus härmade Gud och fick samma resultat som Fadern. Vad skulle Jesus säga, göra, tänka om han var i våra galoscher. Bibeln berättar även om knepiga omständigheter, när lärjungarna gör bort sig, gör dumma saker. Gud låter det få vara med i texten för att vi ska lära oss någonting av det andra gjort.
4. Jag har bestämt om er att ni ska bära frukt. Vi behöver inte göra något inträdesprov. Vi är redan kvalificerade. Pelle berättade om när han skulle hämta ut ett paket åt sin son som var sjuk. Hur han behövde legitimationen från både pojken och honom själv för att få ut paketet. Namnet Jesus är vår legitimation. Det är inte vi som helar när vi ber Men i Jesus namn får vi be. Det är han som verkar. Så länge vi är kvar i stammen kommer vi att bära frukt. Pelle berättade om en man som han hade mött som blivit kristen men ingen i församlingen visste om det. Ibland händer saker utan att vi vet om det. Gud verkar i vår gemenskap och i våra liv. Var stolt i det du har. Om en gren på ett träd inte sitter fast i stammen så kan det inte bära frukt. Frukt som du och jag har kommer att bestå. Det vi gör som församling, det händer något i människors liv även om vi inte ser det på en gång. Han berättade om en församling som kommit på att de skulle ha en bibelläsningsplan med tre olika steg hur mycket man skulle läsa. En ung man som hade miissionärskallelsen misslyckades och kom efter med 15 kapitel att läsa. Han fick rådet att läsa bara en vers och be Gud att tala till honom. Sedan kan han öka till fler verser. Han kunde slappna av. Andens frukt är kärlek, glädje, tålamod, frid, vänlighet, godhet, trohet mildhet, självbehärskning. Sådant är lagen inte emot. Av sådant får vi inte konflikter. Moses sågs som en man som skulle rädda en hel nation. Gideon sågs som oduglig- Gud såg honom som en stridsman, Petrus som blev en klippa. Jesus valde att se vad lärjungarna kunde bli. Han gör så med dig och mig också. Han ser bortom vad vi kan bli. Jesus säger: Kom till mig alla som är tyngda av bördor så ska jag skänka er vila.
5. Då ska Fadern ge er vad ni ber om i mitt namn. Det är storpappa som ska ha äran.
Efter predikan sjöng Cecilia och Helen kören ”Var gren i mig”, ”Vinträdet” och ”Av frukten ska trädet kännas”. Cecilia ledde i bön och Gudstjänsten avslutades med psalmen ”Jesus min Herre, dig vill jag älska” och ”Välsignelsen”. Efter gudstjänsten kunde vi fortsätta att dela gemenskapen runt fikaborden. Alla fick möjligheten att få med sig en blombukett hem.
