Kära församling, bröder och systrar!

Publicerat 

Bibel och ljusbärareJust nu lever vi i en situation som vi är mycket ovana vid. I vanliga orostider brukar vi utlysa extra samlingar för bön och uppmuntrande gemenskap. Den som är i en riskzon vill vi besöka och ge stödjande närvaro, genom hembesök eller sjukbesök. Nu måste vi skydda de svagaste genom isolering och undvika stora samlingar. Hur skall vi då bevara och förstärka vår gemenskap?

Nu på söndag har vi beslutat att fira gudstjänst. Du behöver inte komma av lojalitet, men får komma därför att du längtar. Du som kommer skall inte hälsa i hand, sätt dig gärna med lite avstånd till de andra. Vi avstår från kyrkfikat, där smittorisken kan öka. Är du osäker på ditt hälsotillstånd, ängslig för att bli smittad eller tillhör ”riskgruppen” så bör du fira din gudstjänst hemma. Vi ber särskilt för er som av olika skäl inte är fysiskt närvarande.

Det är möjligt att vi senare under våren måste ställa in offentliga gudstjänster och samlingar helt och hållet(?). Då blir omsorgen om församlingen än mer viktig. Vi är ju sammanbundna i Kristus även när vi inte möts fysiskt.

Vi lever inte bara i Coronatider, utan också i fastetiden. När vi nu får ”hjälp” att skala bort saker ur vår almanacka och måste/får stanna hemma – låt oss då använda tiden till stillhet inför Gud, rening av vår själ, bön för andra. Kanske du kan läsa igenom Apostlagärningarna en gång till och tänka på Equmeniakyrkans årstema; ”Till jordens yttersta gräns”. Lägg församlingens adressregister i din Bibel och bed för person efter person, några åt gången. När du finner någon som du tror är ensam och isolerad just nu så ring ett samtal. Mobiltelefonerna kan bli vårt viktiga redskap i omsorgstjänst för varandra. Gemenskapens glädje kan smitta genom ett samtal. All smitta är inte farlig! Fastetid är också givandets tid. Om du nu inte kan gå på den föreställning som du planerat så kan biljettpriset sättas in på ett missionskonto istället – hemifrån.

När världen på 1930-talet befann sig i andra orostider, skrev Dietrich Bonhoeffer (Liv i gemenskap):

Vilken outtömlig rikedom måste inte stå till buds för dem som av Gud förunnats att få leva tillsammans i daglig gemenskap med andra kristna! Men det som för den ensamme är outsäglig nåd, blir lätt förbisett och underskattat av den som dagligen åtnjuter gemenskapens gåva. Man glömmer lätt nog, att kristen gemenskap är en nådegåva från Guds rike som när som helst kan tas ifrån oss, att kanhända bara en liten tid skiljer oss från den djupaste ensamhet. Därför bör var och en som ännu har förmånen att leva ett kristet liv gemensamt med andra prisa Gud av hela sitt hjärta, tacka Gud på sina knän och bekänna: Det är nåd, inget annat än nåd, att vi ännu i denna stund får leva i gemenskap med andra kristna.”

Med er i Kristus, hälsar pastor Bertil