I huvudet på diakonen

Ett nytt läsår har startat, för alla i skolan men också för oss här i Equmeniakyrkan. Tillsammans med många andra församlingar inom vårt samfund vill vi i år lyfta fram läsning av Apostlagärningarna. Det är en spännande bok i vår bibel som berättar om de första kristna, tiden efter Jesu död och uppståndelse.

Man kallade de kristna för Vägens folk. De hade valt väg och de hade valt att ta rygg på Jesus under sin livsvandring. En del fick gå en väg med många uppförsbackar och andra fick uppleva omvälvande händelser, glädje, rädsla och sorg. Men de levde alla i förvissningen att de hade Gud på sin sida.

Berättelserna ger oss idag inspiration till den kallelse Jesus gav sina lärjungar strax innan han lämnade dem för att fara upp till Far i himlen.

”Ni ska få kraft när den heliga anden kommer över er, och ni ska vittna om mig i hela Judeen och Samarien och ända till jordens yttersta gräns.” Apg 1:8

Löftet och utmaningen gäller även oss. Hur ser vägen ut för dig och mig? Vilken kallelse bär du, jag och vi tillsammans? Var går vår yttersta gräns?

Det är ingen slump att vår kyrka ligger mitt i Komarken. Gud har haft ett finger med i spelet. När det nu växer fram många nya hus i grannskapet är det en utmaning men också en möjlighet att med blicken på Jesu rygg finna vägar framåt för oss och våra grannar. Låt oss be om att vi ska få gå Guds väg här där vi är. Vi, tillsammans med alla kristna systrar och bröder i vår stad och vår värld, skriver just nu det 29:e kapitlet i Apostlagärningarna. …..”till jordens yttersta gräns”

 

Elisabeth Denison