Publicerat 

Historik

Att komma till Nössemark är att komma till historisk helig mark!

I början av 1800-talet uppstod här en andlig väckelse, som har sina rötter långt ner i Europa (Pietism och Hernhutism) och i den engelsktalande världen (Metodism och Baptism). Nössemark har sina andliga rötter redan så långt tillbaks som till 11-1200-talet. Det vittnar bland annat den kyrkoruin om, som finns utmärkt strax väster om Backens missionshus.Den andliga väckelsen mognade fram genom att läskunnigheten ökade. Andlig uppbyggelselitteratur, postillor och Bibelförklaringar spreds. Bibeln blev var mans egendom. Man höll husandakter och konventiklar (offentliga möten i hemmen ledda av lekmän). Det var förbjudet att ha sådana samlingar och många bötfälldes. Men till slut segrade folket och väckelserörelsen tog nu en enorm fart och folket fick möta ”Mästaren vid gränsen” och började vandra i ”De goda fotspåren”.Det kom vandrande Kolportörer (kringresande predikanter) från Norge och Värmland. Det var enkla män och kvinnor som vittnade om sin nyvunna personliga gemenskap med Jesus Kristus. En av de mest betydande i Norge var Hans Nielsen Hauge. Hans efterföljare kallades haugianerna.

Petter Pettersson, Gränäset var den förste svenske kolportören som 1863 kom till Nössemark.

Eljas i Nolby (Elias Jonasson) på gården Myrstacken som ligger bara ett hundratal meter från Backens missionshus blev en av förgrundsgestalterna för väckelsen. Han kom till tro när han besökte ett av haugianernas stugmöten på väg till Norge. Han och hustrun Marja var föräldrar till författarna Viktor Myrén och Frans Oskar Myrén och gården Myrstacken blev en central samlingsplats för hela gränsbygden. Det berättas om att det kunde komma flera hundra personer från Norge och Sverige för att höra Guds ord förkunnas.

Prästen Oskar Norstedt var komminister i Nössemark mellan 1865 – 1880. Han tog emot väckelsen positivt och fick själv vara en del av den och organiserade bl.a. kolportörernas arbete genom Evangeliska Fosterlandsstiftelsen.

Missionsförsamlingen i Nössemark bildades 1881. Det skedde hos änkan Maria-Lisa Andersdotter-Nilsson. Friförsamlingen kallades ”Kristi församling i Nössemark” och kolportör Johannes Andreasson blev dess förste föreståndare.

Johannes Andreasson blev en betydelsefull ledare och antogs till Evangeliska Fosterlandsstiftelsens kolportörsskola där han studerade 1875 och 1877. Andreasson hade kallelse att bli pastor både i Betlehemskyrkan i Stockholm och i Lutherska Frikirken i Halden men fann sin uppgift i Nössemark.

Backens missionshus byggdes med gemensamma frivilliga krafter och invigdes vid julottan 1888. Söndagsskola startades i Eljas Jonassons hem i Nolby 1885 och den fortsatte 1894 i det nya missionshuset med blivande missionären Maria Nilsson som lärare.

Flera förkunnare och missionärer har kommit från Nössemark, däribland Dalslands första kvinnliga missionär till Kongo, Maria Nilsson från Galterud. Hon blev Svenska Missionsförbundets missionär 1897. Men sjukdomen malaria skördade hennes liv efter endast två års tjänst och hon avled på hemvägen och begrovs i havet nära Sierra Leone.


Att den märkliga andliga väckelserörelsen i dessa gränstrakter håll levande än idag beror mycker på Nössemarkförfattaren Viktor Myrén (1883 – 1941). I triologin ”Mästaren vid gränsen”, ”De goda fotspåren” och ”Det förlovade landet” har han på ett levande och skickligt sätt gett oss ett oersättligt stycke andlig kulturhistoria. Här följer ett citat ur De goda fotspåren: Greta såg med stora ögon på Johannes. – ”Du har nog kommit att trampa i fotspår där Mästaren en gång vandrat” sa Johannes ”och ingen kan göra detta utan att han känner Mästarens kraft genomströmma sig.” Greta var stum av glädje. Hon hade ju vandrat i spår där Mästaren gått då han var vid gränsen. Varje spår där han trampat var helgat och det fanns märken efter hans steg vart man vände sig.” Vi får i böckerna också följa Nils på Stampen, Lax på Udden, det vandrande orginalet Pipelin, Dårdi Sämsmon, Sven Dalson, mor Marja, Olavas Maria, Kyrkväktare Nord och många fler.

Rut Olsson och Ingeborg Dahlström var döttrar till kolportören Ludvig Olsson. Rut var under många år söndagsskollärare och ordförande i församlingen 1948 – 1976. Ingeborg var under senare tid en av ledarna i församlingen, som både ordförande och organist m.m.

Anna och Agnar Johannesson (Agnar i Bomarken) var son till kolportör Johannes Andreasson. Agnar tjänade som församlingens ordförande 1933 – 1937 och dess föreståndare 1948 – 1956.

Nössemarks Missionsförsamling har sedan 1985 uppgått i Dals-Eds Missionsförsamling, som nu innehar ansvaret för missionshuset, Mor marjas bönealtare och för verksamheten på Backen.