Damaskus: ”Fyll er kyrkor!”.

Observera

Denna text publicerades första gången den 3 mars, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

En helt vanlig onsdag. I Damaskus, Syrien. Tillsammans med Emanuel Furbacken och Ola Bojestig vandrar jag runt i Gamla Stan. Ola och Emanuel har varit här tidigare. Jag är här för första gången.

Vi går gata upp och gata ner. De flesta gatorna är smala och husens andra våning lutar starkt in mot gatan. Ola och Emanuel hjälper mig att komma ihåg vad som hände i Damaskus för länge sedan. Paulus. Ananias. Vi besöker det som man tror var Ananias hus. Vi besöker den plats där Ananias mötte Paulus och gav honom synen tillbaka. Vi går på den raka gatan.

Helt plötsligt är vi framme vid den Evangeliska Kyrkan i Damaskus. Pastor Butros Zaour möter oss. Vi går upp till hans kontor, som också är lokalen för den civilrättsliga domstol som han har rätt att driva. Vi sitter ner och blir serverade starkt kaffe i små kaffekoppar.

Så börjar vårt samtal. Butros berättar om Den Nationella Evangeliska Synoden i Syrien och Libanons arbete i Syrien. Den församling som Butros leder är den näst största kyrkan i Damaskus. Den har drygt 600 medlemmar. Du kan tidigast bli medlem vid 18 års ålder, då du har studerat katekesen. Han berättar om deras utmaningar, positiva och negativa. De behöver en ny kyrka. Alla får inte plats nu. Det är svårt att få unga att studera till pastor, eftersom de kan tjäna så mycket bättre på andra arbetsplatser.

Butros har varit i Sverige. Ola frågar vad han anser om kyrkan i Sverige. Butros svarar: ”I Sverige vill människorna gärna arbeta för sin egen skull, men inte för kyrkans skull. Det är en utmaning för er. Ni arbetar med mission i andra delar av världen, men era kyrkor står tomma och era barn, ungdomar och vuxna är långt borta från kyrkan. Varför? Ni har så mycket. Ni har lokaler, pengar och organisation. Arbeta för att fylla era kyrkor!”.

Vi fortsätter samtalet med Butros och kommer in på vårt samarbete. Butros önskar att vi ska genomföra ungdoms- och kvinnoutbyten. ”Min kyrka behöver det och er kyrka behöver det”, säger Butros. ”Det är framtiden.”

Jag känner mig inspirerad när jag säger hej då till Butros. Motiverad att åka hem till Sverige och arbeta vidare i min hemförsamling. Säker på hur viktigt det är att vi kristna från olika länder möts, lyssnar på varandra och lär oss av varandra. Det behövs!

/ Ulrika Morazán, Regionsekreterare Mellanöstern