OCH DÄREMELLAN KOMMER FASTAN

Mellan jultiden och påsktiden i kyrkoåret finns den period som kallas fastan. Att fasta är ett sätt att odla sin inre motståndskraft i en värld där mycket drar oss bort från själva livet. I en samtid där extra allt ofta är målet så väljer den som fastar att istället skala av, renodla och fokusera. Vad är nödvändigt? Vad kan och bör jag avstå? Fastan övar oss i att inte följa varje impuls utan agera mer medvetet i världen. Det är en lärjungaskola, en tid att mogna.

Fastan pågår mellan askonsdagen och påskafton och är 40 dagar lång, då söndagarna är undantagna.

Tre ingångar till fastan

Under 2019 initierades klimatfastan i Equmeniakyrkan med fokus på hållbarhet. 2020 utökar vi detta till att inspireras av de tre spår vi har i vårt temaår; Till jordens yttersta gräns. Det kan ses som tre olika ingångar till fastan. Man kan följa ett eller flera av spåren.
Apostlagärningarna med fokus på andlig läsning, Internationell Mission med fokus på givande och gemenskap över gränser samt Klimatet med fokus på en hållbar livsstil och efterföljelse.

Att förbereda sig för fest

Det många, inom och utanför kyrkan, förknippar med fasta är maten. Att på olika sätt begränsa sitt intag av mat en period är ett effektivt sätt att bli medveten om sina val. Vissa väljer idag istället att fasta från annat som blivit en självklar del av tillvaron. Det kan handla om hur vi använder internet, reser, ser på teve, läser och konsumerar. Fastans inriktning är enkelhet och den som fastar tar med sig sådant som tål att upprepas och som fördjupar kärleken.

Fastan är också ett sätt att förbereda sig för festen! Genom att under en period avstå från något som vi behöver eller något som vi verkligen uppskattar återfår vi glädjen över det. Att fira en påskmåltid efter en tids fasta blir en glädjefest som hela kroppen kan delta i.

Herre och Mästare över mitt liv!

Tag bort ifrån mig lättjans, modlöshetens,
maktlystnadens och de tomma ordens ande.

Skänk mig, din tjänare, kyskhetens, ödmjukhetens,
tålamodets och kärlekens ande.

O, Herre och Konung! Låt mig se mina synder och
inte döma min broder och syster.

Ty välsignad är Du i evigheters evighet.

Amen.

Efraim Syrierns fastebön från 300-talet.

Aska