Förvalta arvet, utnyttja möjligheten och bär hoppet

Publicerat 

Idag är det val. Vi får chansen att nyttja den demokratiska möjlighet som kämpats för och lämnats oss i arv av människor i generationer före oss, många av dem pionjärer i vår kyrka. Jag har alltid känt att det är viktigt att rösta. För mig är det en självklar plikt att använda de demokratiska redskap som jag har fått tillgång till, men som alltför många i världen saknar. I år känns det viktigare än någonsin.

Vi har de senaste åren känt av hur vindar vänt, åsikter skiftat och rädslan brett ut sig. Från tal om att ”öppna våra hjärtan” och ”Sverige bygger inga murar” har tonen skiftat markant och under senare år har klimatet hårdnat och det medmänskliga utrymmet krympt. Lagar som begränsade asylrätten infördes temporärt men ingen verkar idag tro annat än att de kommer permanentas. Man ställer grupper mot varandra och rasismen breder ut sig. Hur kom vi hit?

Sverigedemokraternas, vars ledare hävdar i gårdagens partiledardebatt att skälet till att invandrare inte får jobb är att dom inte är svenska och inte passar in i Sverige, är på ett tydligt sätt lokomotivet för tåget i denna obehagliga, djupt tragiska och farliga riktning. Men det finns en glidning och alltför många hakar på, och i ropen om hårdare tag verkar man försöka överrösta varandra.

Det budskap som hörs och levs ut i Equmeniakyrkans församlingar runt om i landet är ett annat. Där talas om alla människors lika värde, om mänskliga rättigheter, om en treenig Guds som älskar skapelsen och alla människor, om lärjungaskap i tjänande, om den förvandlade kraften i mötet med Jesus Kristus och om ett Gudsriket som inte vet några gränser.

Tidningen Sändaren har undersökt hur medarbetare inom Equmeniakyrkan planerar att rösta. Denna undersökning visar tydligt att det finns en stor samling kring vad som är viktigaste valfrågorna för oss: Det handlar om frågor som rör klimat och miljö, om asyl och invandring. Dessa prioriteringar avspeglas enligt tidningen Sändaren i röstfördelningen, där stödet för Centerpartiet verkar öka från 2 % vid förra valet till hela 28 % – och största parti – i detta val. Kristdemokraternas stöd verkar halveras, och som skäl anges bland annat partiets oklara hållning gentemot SD.

Equmeniakyrkan är en bred kyrka där vi i mångt och mycket kan tycka olika. Men när det gäller synen på och ansvaret för vår medmänniska och vår värld är det för mig självklart att vi samlas kring det som är evangeliets kärna. Gud gör inte skillnad på människor och det ska inte vi heller göra. Vi behöver ett samhälle som tar tag i de utmaningar som finns kring integration och välfärd och som inte sorterar människor eller reducerar religion till kultur.

Det är inte kyrkans och vår roll i detta samhälle att bara notera, kommentera och ta tempen på samhällskroppen, utan också att aktivt vara med och bygga upp. Driva det goda samhället, alltid stå på de svaga och utsattas sida, vara föregångare i ansvarstagande för klimatet. Inte bara vara en termometer som känner av temperaturen utan snarare en termostat, som sätter temperaturen, som påverkar sin omgivning. Igen påminns vi om att vara kyrka inte bara I världen och det samhälle vi finns i utan att vara kyrka FÖR världen och samhället.

Detta gör vi som alla andra genom att rösta. Men vi gör det också genom dem vi är när vi strävar efter att mer och mer likna Kristus – som enskilda och som Kristi kropp tillsammans som den universella kyrkan. När vi också i en tid av stor oro för framtiden delar hoppet som vi sätter till det som är större än vi själva. När vi tror på en framtid och denna tro manifesteras i arbete för vår tid. Då är allt möjligt.

Förvalta arvet, utnyttja möjligheten, bär hoppet – gå och rösta!

Lasse Svensson
kyrkoledare
Equmeniakyrkan