Idrott och bön i Ryssland

Observera

Denna text publicerades första gången den 20 augusti, 2013. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

PermFotboll2013_03

Under sommaren har Equmeniakyrkan, Equmenia tillsammans med våra ryska partners ordnat trefotbollsläger, i Asbest, Perm och Ryazan. De yttre omständigheterna har varit olika, men innehållet det samma. Barnen och ungdomarna har kommit från mycket skiftande miljöer. En del var församlingsbarn medan majoriteten av deltagarna kommit från icke kristna miljöer. En del kom från den ryska barnhemsmiljön med allt vad det innebär. Andra från familjer där alkohol och droger är vardagsmat.

Glädjen att få spela fotboll, lära sig teknik, utvecklas inom det man tycker är roligt, har varit mycket påtagligt. Att få sätta sig vid ett dukat matbord och äta sig mätt på näringsrik mat är också en förmån för en stor del av deltagarna. Varje dag var det också morgonbön, bibelstudier och aftonbön

Det senaste lägret var i staden Ryazan, tillsammans med baptistförsamlingen som sedan många år har en relation med Ljurhalla Missionsförsamling. Idrott är onekligen en mycket viktig ”spelare” i församlingens evangelisation. Det handlar om både fysisk träning men också mental och andlig träning.  Dagarna har varit fyllda av träningsprogram där både teknik, disciplin och det roligaste man vet – spela fotboll har haft en given plats. Två fotbollsträningar varje dag. När kvällen sedan kom har det varit både bibelstudier, underhållning samt en aftonbön. Trots att de varit ganska trötta, har koncentrationen på bibelstudierna varit mycket bra. Totalt har detta läger varit lite mindre än Perm och Asbestlägren. Det har varit ca 60 barn/ungdomar plus ledare. En stor del av barnen och ungdomarna kommer från ett av de 5 barnhem församlingen arbetar med.

Ryazan Fotboll Gruppbild2013 Lt

Sista kvällen är värd att nämnas. Efter olika programinslag var det dags för aftonbön.  I samband med detta inbjöd vi till förbön och överlåtelse. Alla coacher kom fram till scenen, satte sig ner och de som ville fick komma fram till dem och be om förbön.  Hela scenen var fylld av barn och ungdomar. Även nere i kyrkan satt man och bad. En gudomlig atmosfär var mycket påtaglig. Det verkar som om att detta är ett sätt att arbeta på i Ryssland. På alla de läger vi haft har detta blivit en erfarenhet. Vad som händer vet vi inte till fullo, men att Gud gör något i dessa barns och ungdomars hjärta är helt uppenbart.

Göran Holmberg
Rysslandsmissionär