Låt oss inte glömma Assad!

Publicerat 

Assad valde att avsluta sitt liv för att han blev utvisad från Sverige. Det blev en stor riksnyhet tidigare i höstas när en svårt synskadad kille, som just fått avslag och skulle utvisas till Afghanistan, tog sitt eget liv. Assad kom till Sverige som tonåring och fick börja en skola för synskadade barn och flytta till ett familjehem. När han fyllde 18 år fick han besked att utvisas. Vi kan inte veta säkert men flera tror att Assad tog sitt eget liv för att rädda kvar sin minderåriga lillebror i Sverige som annars skulle utvisats tillsammans med honom.

Vad gäller situationen för de ensamkommande flyktingbarnen (där många men inte alla är från Afghanistan och där alla inte är pojkar) gör Migrationsverket bedömningen att det i fallet Afghanistan är möjligt att erbjuda säkerhet för den som återvänder. Detta har vi i Equmeniakyrkan och andra kyrkor flera gånger invänt mot, tillsammans med andra organisationer som gör en annan bedömning. Vi anser inte att någon ska behöva återvända till ett osäkert land och där få leva med rädsla för hot, våld och död.

De asylsökande som vi mött i våra kyrkor har blivit våra vänner. En del av dem har konverterat till kristen tro och därmed angett sin tro som skäl i sin asylansökan. Vi gläds med dem som får stanna i Sverige, men gång på gång underkänner Migrationsverket den kristna tron hos de personer som vi följt under en lång tid och fått komma nära inpå livet. Det krossar inte bara den asylsökandes hjärta, även våra hjärtan.

Equmeniakyrkan jobbar dagligen tillsammans med flera andra kyrkor och inte minst med SKR, Sveriges kristna råd, för att bilda opinion och skapa goda förutsättningar för att de människor som flytt hit ska kunna få starta ett nytt liv i säkerhet och för att den som har en tro ska få utöva sin tro utan risk för hot och förföljelse. Vi önskar ett Sverige med en human flyktingpolitik där varje person med skyddsskäl får stanna.

I advents- och jultider som dessa kommer vi också särskilt ihåg att Jesus Kristus själv en gång i tiden var barnflykting. Tillsammans med Josef och Maria tvingades han, medan han ännu var barn, söka säkerhet i Egypten undan kung Herodes skräckvälde. Matteusevangeliet vittnar om detta. Även vår Gud själv var flykting! Och det bör inte vara möjligt för oss att tillbe en flykting på söndag och sedan vända ryggen till flyktingar i vår tid på måndag!

Denna advent, låt oss inte glömma Assad och låt oss inte glömma Jesus!

Erik Lennestål, pastor Equmeniakyrkan i Söderhamn
P-O Byrskog, regional kyrkoledare Equmeniakyrkan Region Mitt
Lasse Svensson, nationell kyrkoledare Equmeniakyrkan