Alaska

Publicerat 
Kyrkan i Unalakleet

Jag befinner mig just nu i Alaska, där en Apg29 skola pågår. Unga människor från Alaska, Sverige men även några från Thailand, Ecuador och Chile är här och snart kommer de att åka på en första praktikvecka. Några till byarna längre norrut. Själv var jag några dagar i Unalakleet, en by på 800 invånare där de flesta hör till Iñupiatfolket men också en del med svenska rötter. Det var här Axel Karlsson arbetade runt förra sekelskiftet. På hans gravsten här står ”Då han kom fanns ingen kristen, då han dog fanns ingen hedning”. Det visar på hans betydelse för kyrkans etablering här vid Beringshavet. Efter honom kom flera svenska missionärer till Alaska, som blev ett av Svenska Missionsförbundets missionsfält. Senare övertog Evangelical Covenant Church i USA detta och så småningom blev det ett distrikt inom ECC. Idag med den första distriktsföreståndare inom ECC som själv tillhör ett urfolk, nämligen Curtis Ivanof som själv kommer från Unalakleet. Det ryska efternamnet visar på en annan bit historia: Alaska var en gång ryskt, men köptes av USA år 1867.

Från början kom Karlsson med tankte att ta sig vidare till Ryssland från öst. Han var missionär i Ryssland innan han kom till Alaska men blev arresterat där och lämnade landet. Dock fann han ett stort arbetsfält på Alaskas västkust, där många byar har idag ECC församlingar.

Jag hade förmånen att tala med många i byn om historien som varit och fick träffa många i kyrkan i Unalakleet. Där nämnde jag en del om arbetet bland samerna i Sverige. I Unalakleet har det funnits en grupp samer, som togs dit en gång för att lära människorna här om renskötsel. Det blev inte så mycket av det, och nu finns inte de kvar i byn förutom en man som jag också träffade.

Historien är intressant, men idag har kyrkan ett bra arbete i Alaska. Just i arbetet med urfolken (det finns flera inom delstaten) upplever man kontakten med Skandinaviens samer som givande. Det vittnar en av Apg:arna här, som tillhör Yupikfolket, och som mötte samer under skolan i Vännäs om. ”Det är mycket man känner igen”, säger hon.

Gerard Willemsen
Chef internationella enheten