Det är slutet av oktober och regnperioden skulle ha kunnat börja. Men vi har vädret med oss på vår väg mot Ngabé. Det är ett litet samhälle ungefär där Kwaflodens vattenmassor flyter samman med Kongoflodens.
Tidigare i år mer än fördubblades befolkningen när människor flydde över floden undan det bestialiska våld som drabbade dem i Kongo-Kinshasa. Tack vare en insamlingsinsats bland medlemmarna i Equmeniakyrkan och Missionskyrkan i Norge har vi nu kunnat organisera en utdelning av förnödenheter i Ngabé.
Förberedelser
Vår humanitära organisation ASUDH gjorde redan i maj ett fältbesök på några dagar. Vi behövde ta fram en lista över familjer med namn och antal i varje hushåll eftersom det saknas tillförlitliga register. Utifrån vår lista och beloppet som nu i oktober kom in på vårt konto har vi handlat förnödenheter och mediciner. Vi har också avtalat med en transportör och samlat ihop samma arbetsgrupp som i våras.
På officiellt uppdrag
Socialministeriet står för lagerlokal och skriver under vår arbetsorder och ett brev om fri lejd. Vi är därmed på officiellt uppdrag från staten. Det underlättar både när polisen stoppar oss längs vägen och när vi kommer fram och behöver ett förråd hos kommunen och poliser att hålla vakt och säkerställa ordning.
Väl framme delar vi upp oss två och två och gör om samma rundvandring som vid det förberedande besöket i våras. Vi delar ut små numrerade talonger med vår logga på och prickar av på vår lista. Stora familjer får gula och små får blåa.
Folkfest i rosa
Vi har tänkt börja utdelningen tidigt morgonen därpå men får anpassa oss. Den statliga distriktschefen har planerat en stor marsch för att uppmärksamma kampen mot bröstcancer. Vi tar alla emot rosa tröjor och hänger på i den dansanta folkfesten.
När sen alla går in i kommunhuset för ett informationsmöte sätter vi igång att förbereda utdelningen.
När allt är redo, bröstcancermötet är över, borgmästaren har gett sin tillåtelse och en polis står på vakt släpper vi fram fem familjer åt gången. Det hela går väldigt lugnt till och fortsätter tills alla som har dykt upp med sina talonger har fått sitt. Vi river demonstrativt sönder varje talong och lägger i en kasse för att visa att de inte kan användas igen.
En glimt från verkligheten
Men hur vet vi vem som är flykting? Vårt uppdrag är ju att dela ut till just flyktingarna. De bor inte i en flyktingförläggning eller ett avskärmat läger. I stället får de bo hemma hos lokala familjer eller på deras tomt i ett plastmodulhus som FNs flyktingorgan UNHCR har gett dem.
Fyra av tio kongoleser i åldrarna 28-35 är arbetslösa och mer än hälften lever på under 30 kr om dagen. Källa: Världsbankens OpenData Som jämförelse kostar en liter vatten på flaska ca 10 kr i byns affär..
När då befolkningen på 4.000 ökar till 13.000 på några månader kan det bli spänt. Kan vi då verkligen bara ge till en liten grupp utan att ställa till med oreda? Det visar sig att det går riktigt bra.
Vi bidrar på olika sätt
Men andra har berett vägen för oss. De lokala familjer som tar emot flyktingar har fått ett engångsbidrag som stöd. FN har också en man på plats sedan några månader med uppgift att anställa flyktingar och lokalbor för att städa upp i byn – 500 personer halvtid i 3,5 månader. Det hjälper också att en kongolesisk mogul bygger upp en resort intill vilket både skapar en hel del arbetstillfällen och bidrar till vägunderhåll.
Själva utdelningen
Vi väljer att strikt dela ut förnödenheter enbart till de familjer som vi satte upp på listan i våras. Ungefär 200 hushåll med knappt 1.000 personer får bl a olja, bönor, ris, salt, sardinburkar, mjölkpulver, tvål och stora liggunderlag för att slippa sova direkt på jordgolv eller kartong.
Under utdelningen kommer både lokalbor och flyktingar fram men vi hänvisar till att vi bara kan ge till dem vi har på vår lista. Vi visar att vi utgår från samma fysiska handskrivna papper som vi fyllde i tidigare i våras och förklarar vi är samma arbetslag nu som då. Det inger förtroende för vårt arbetssätt.
De som inte får något blir så klart besvikna. Men de verkar godta vår modell. Socialministeriets lokala representant förklarar på två olika språk och lägger till att medlen är begränsade och kommer från kollekt och insamling från församlingsmedlemmar i Sverige och Norge. Det är något som många känner igen från det egna församlingslivet.
Kompletterande utdelning
När vi är klara finns fortfarande varor kvar i förrådet. Det går inte att veta vilka som behöver mer än andra eller vilka som har fått redan. Och om vi skulle börja dela ut till personer som kommer till oss skulle det bli väldigt lite till var och en och vi skulle också riskera upploppsstämning.
Så vi väljer att dela upp det som återstår till lokala organisationer – sjukhuset, vårdcentralen, kommunen, Röda korset, den lokala församlingen för deras sociala arbete och de som har deltagit som frivilliga under utdelningen. Sjukhuset får också sjukvårdsmaterial och mediciner vilket inte bara kommer flyktingarna till del. På detta sätt undviker vi så gott vi kan att spä på de underliggande spänningar som finns.
Framåtblick
För egen del har jag lärt mig en hel del inför kommande humanitära insatser här i Kongo-Brazzaville. Vi kan nog skärpa till våra avtal med transportörer och eftersom vi är på väg att teckna ett samarbetsavtal med Röda Korset kan vi samverka med dem. Vi har etablerat goda relationer med de lokala myndigheterna och kan visa upp både vår förmåga och vårt förhållningssätt för viktiga samarbetspartners som ministerier, FN och finansiärer.
Med större resurser och ett bredare samarbete kan vi både nå fler och komplettera med andra insatser. Det räcker verkligen inte med mat, tvål och madrasser när människor har varit med om obeskrivliga grymheter. Men med ett respektfullt bemötande har vår utdelning kunnat visa att vi hör ihop med varandra.
Sen har jag också hunnit fylla år. Pernilla gav mig tre hönor att ta hand om. Vi har gett dem namnen Moko, Mibale och Misato som en liten första språkövning i lingala efter ordet ”mbote” som var det första vi fick lära oss (utöver ”mondele” som vi ju hör hela tiden). Fantastiskt att det går att översätta (med lite försiktighet kanske) till lingala via mobilen.
Thomas Franklin
