TÅLAMODET PRÖVAT I BRAZZAVILLE

För att ett samhälle skall kunna fungera måste så mycket samspela. Våra västerländska samhällen är under av samverkan och samspel. I Brazzaville är det långt kvar. För tre månader sedan hade vi inbrott i vår lägenhet nattetid då vi låg och sov. Datorerna, telefonerna, pengarna och en del småsaker blev tjuvarnas byte. Världsliga saker i och för sig men ändå besvärliga att bli av med. Lyckligtvis blev ingen människa skadad. Vi bor på andra våningen. Inga stöldgaller för fönstren behövs sa man, ni bor ju på andra våningen, men ack så fel. Dagen efter inbrottet sa man, stöldgaller måste sättas upp! Tre hantverkare kom och tog mått. Tre kostnadsförslag måste tas in helt i överenskommelse med Sidas riktlinjer. Tre veckor gick. Tre kostnadsförslag kom in. Den billigaste hantverkaren fick jobbet. Det är många saker som måste inträffa samtidigt för att något skall bli gjort här i vår stad. För svetsning behövs el och tillräcklig stark sådan. För svetsning behövs en svetsare på plats. För svetsning i hemmet behövs att man själv är hemma. Strömmen kommer och strömmen går här i vår stad enligt ett i förväg uppgjort oregelbundet och outgrundligt schema. När den kommit måste man få tag i svetsaren som då befinner sig på någon plats där man inte har telefontäckning. Eller också har nycklarna till hans arbetsförråd kommit bort, där förvarar han sin svetsapparat. Eller också, när han kommit och det finns ström så fungerar inte hans svetsapparat, någon dold elledning har skakat av i transporten och när felet är hittat och lagat så går strömmen och är borta i två dagar. Eller också kom strömmen klockan 12 på natten och då sover både svetsare och andra. När strömmen kommer tillbaka kommer den ofta med överladdad styrka. Här i Brazzaville finns därför inte bara grillade kycklingar och grillade fiskar från den väldiga Kongofloden, här finns också grillade kylskåp, grillade lysrör, grillade TV-apparater och grillade datorer om de inte är stulna förståss. Det har gått tre månader och stöldgallren är ännu inte helt på plats. Nya tjuvar kan lätt ta sig in, vi bara väntar att det ska ske igen. Så i eftermiddag, när jag kom hem från jobbet, lyste det så vackert i alla lampor vi glömt stänga av förra gången strömmen gick. Idag rann mitt sinne till, Gud förlåte mig, men var i alladagar håller den kontrakterade svetsaren hus? Jag tog bilen och for till en metallverkstad där jag sett att det svetsas. Med mig hem hade jag M Jean Paul,en annan svetsare, hans hemmagjorda svetsaggregat, vinkelslip, fyrkantsjärn och förhoppningen att nu eller aldrig skall det ske! Just nu är klockan20 . 45, vi har fortfarande ström och M Jean Paul svetsar i sitt anletes svett! Ett fyrkantsjärn kvar att få på plats. Efter tre månader finns nu förhoppningen att äntligen få sova tryggt. Sånt här är bra för tålamodet. Det finns stora utmaningar kvar för dem som bygger samhällen i Afrika. Samspel och samverkan, två av många nödvändiga komponenter för utveckling.
Peter Wärnelid

• Dela