Bildvisningar inom Svenska Missionsförbundet under tidigt nittonhundratal 

Publicerat 

Böcker och missionspublikationer från tidigt nittonhundratal innehåller ofta många bilder. Stora resurser lades ner på att dokumentera seder och bruk med hjälp av dåtidens hightech, det vill säga kamera och film. Många av missionärerna i Östturkestan, Centralkina, Kongo och andra missionsfält blev med tiden framstående fotografer.

gerda-andersson-1935Ambulerande missionsutställningar under tidigt 1900-tal

Under tidigt 1900-tal var det brukligt för de missionärer som hade återvänt till Sverige, att resa runt i landet och dela med sig av sina erfarenheter från utlandet vid möten i missionshus, skolor och större missionsutställningar. Vid dylika möten brukade missionärerna dela med sig av personliga upplevelser och visade också upp ”exotiska” kulturföremål från de olika missionsfälten samt bildmaterial i form av fotografier och film. Ibland klädde missionärerna ut sig i folkdräkt från respektive missionsområde. Ett talande exempel står att finna i en annons i tidningen Kalmar från 1916 där det står att ”missionär Gerda Anderson uppträder i turkisk dräkt” vid en sammankomst.

Användning av bilder för att förmedla information

Det var i synnerhet så kallade skioptikonbilder (ljusbilder) som användes vid bildvisningar i missionshusen runt om i Sverige under 1920- och 30-tal och framåt. Det var viktigt att de som stödde missionen kunde se med egna ögon ’hur det såg ut’ på fältet. Det är uppenbart att man inom Svenska missionsförbundet snabbt insåg den kraftfulla didaktiska effekten som kunde förmedlas genom kombinationerna bild, föredrag och fullsatta missionshus med förväntansfulla och nyfikna åhörare. Bildvisningar blev således ett effektivt medel för att söka stöd för missionen bland missionsvänner i Sverige. Ett av de mer detaljerade exemplen jag funnit återfinns i ett nummer av Missionsförbundet från år 1925. Här menar artikelförfattaren att bilderna fungerar som ett komplement till ordets beskrivningar av fjärran länder.

Till kännedom om missionen har förevisning av skioptikon- eller ljusbilder i icke ringa mån bidragit. Det är ock helt naturligt, att en i ord framställd skildring av folklivet i det land, där missionen arbetar, av missionsarbetets många grenar och missionärernas levnadsförhållanden och arbeten ― det är naturligt, att en sådan skildring blir mera levande och lämnar djupare intryck, om den illustreras med bilder från missionsfältet. Man får en riktigare uppfattning av det, man hör skildras i ord, då man samtidigt får se det i bild.

Patrick Hällzon