Det hände något 1994
Det hände något 1994. LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes. För många personer som lever med funktionsnedsättningar var det en frihetsreform som öppnade helt nya livsmöjligheter.
Publicerat 2 november, 2017
Observera
Denna text publicerades första gången den 2 november, 2017. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Det hände något 1994. LSS, Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, infördes. För många personer som lever med funktionsnedsättningar var det en frihetsreform som öppnade helt nya livsmöjligheter. Inte minst innebar införande av insatsen personlig assistans en revolution. Det finns de som säger att med den insatsen fick jag möjlighet att leva som en vuxen människa.
Men det hände något 2009. Antalet personer som beviljades insatsen personlig assistans minskade och för många drogs insatsen in. Samtidigt läste vi i media om hur det fuskades med assistansersättning. Förvaltningsdomstolarna började tillämpa en hårdare praxis och möjligheterna att få personlig assistans minskades.
Denna utveckling har fortgått. Senast kom en dom i juni från Högsta förvaltningsrätten som har fått Försäkringskassan att skicka en skrivelse om att den nya restriktiva praxis som denna dom ger uttryck för kan leda till att tusentals personer antingen får sin assistans helt indragen eller kraftigt neddragen vad gäller antal timmar som man får assistans beviljad per vecka. Detta kan på ett kraftigt sätt förändra tusentals människors möjlighet att styra sitt eget liv. Det gäller både personer med omfattande funktionsnedsättningar, brukarna, och deras anhöriga.
Det måste vara ett ansvar för vårt lands politiska ledning att slå vakt om den sociala välfärd som vi har just nu. Det är inte värdigt att tusentals människor just nu skall känna oro och fråga sig om deras liv även fortsättningsvis kan ha en rimlig livskvalité.
Som kristna tror vi att livet är gott och att det är en gåva från Gud. Omsorg om personer med funktionsnedsättningar handlar inte om omsorg om en ”svag grupp”. Det handlar om att människor ska slippa bli delar av ”svaga grupper” och att vi skall fördela de resurser vi har på ett sätt som gör att fler kan uppleva att de lever i Guds goda skapelse och att livet är en gåva från Gud.
Vi har rätt att förvänta oss att regeringen snarast går ut och ger lugnande besked på den här punkten.
Arne Fritzson
teologisk sekreterare
