Efter stormen

Enligt Equmeniakyrkans förbönskalender ber vi särskilt för Nicaragua.

För sex månader sedan kunde vi på nyheterna höra och läsa om orkanernas framfart i Centralamerika och Karibien. Med två veckors mellanrum drog två mycket starka orkaner in över bland annat Nicaragua och i stort sett in över precis samma landområde båda gångerna. Konsekvenserna blev förödande. Hus blåste bort och odlingar översvämmades. Vår samarbetskyrka i Nicaragua, Moravakyrkan, har många av sina församlingar i just det drabbade området.

En av de personer som jag talade med när orkanen Eta och sedan orkanen Iota röt som mest var Elery Fenley, även av sina vänner kallad ”Gamlingen”. Han och hans familj satt ihopkrupna i församlingens pastorshus när vindarna på uppemot 70 meter drog med sig taket på huset och ägodelarna spreds för vinden. När jag sedan talade med Elery igen sade han: ”Jag har varit vaken i 36 timmar och arbetat med att rädda det som räddas kan. Nu ska jag försöka sova på en genomblöt madrass.”

Moravakyrkan har gjort och gör ett fantastiskt arbete med stöd till dem som hårdast drabbade av orkanerna och som inte har fått stöd från staten eller civilsamhälleorganisationer. Nu är det fokus på stöd till utsäde för att komma igång med odlingar och att göra rent dricksvattenbrunnar som förorenades av orkanernas framfart.

Arbetet med att rena dricksvattenbrunnar kallas för ”Li klin” på miskito, vilket betyder ”Rent vatten”. Li klin leds av Elery. Det är ett tungt praktiskt arbete som behöver göras för att rena brunnarna. Först töms brunnen på vatten med hjälp av en sug, sedan ”tvättas” hela brunnen genom att en person tar sig ned i brunnen och med händerna tvättar väggarna och alla vrår, en liten mängd miljövänligt reningsmedel lämnas kvar i brunnen och sedan är det bara att vänta på att grundvattnet fyller på brunnen.

Senast var Li klin i byn Sukat Pin. Elery berättar att det är många hus som ännu inte är återuppbyggda. Skjulliknande hus har byggts av de delar som har kunnat räddats efter orkanerna. Odlingsmarkerna går inte att använda då de är förorenade och skadeinsekterna svärmar där. Just odling är det som de flesta bybor lever av. Elerys röst är dämpad när han talar, men sedan fylls den av glädje: ”När vi arbetar i de hårt drabbade byarna får vi också möjlighet att vara med i församlingarnas arbete, där barn och unga samlas för att lovsjunga och be tillsammans. Det är vackert.”.

Vi ber om kraft, tålamod, kunskap och möjligheter att återuppbyggnadsarbetet efter orkanerna ska kunna fortsätta.

Ulrika Morazan
Latinamerikasamordnare