En missionerande kyrka i Egypten

Observera

Denna text publicerades första gången den 21 november, 2012. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Hur är det att vara kristen i Egypten idag? Hur är det att vara kyrka i Egypten idag? Är det överhuvudtaget möjligt?

Det var några av de frågor som fanns i mitt huvud, när jag tillsammans med ytterligare fyra personer från Gemensam Framtid besökte Egypten 12 – 18 november. Under flera år har Missionskyrkan fört samtal med Nilens Synod. Nu var det dags för det första formella besöket från Sverige och nu i Gemensam Framtids namn.

Med sina 500 församlingar och ett medlemstal på mer än 700 000 är Nilens Synod den näststörsta kyrkan/samfundet i Egypten efter den koptiskt ortodoxa kyrkan.

En av Synodens mest kända församlingar är den vid Tahrirtorget. Sedan 2000 har församlingen bett för Egyptens politiska, ekonomiska och sociala utveckling. Under revolutionen på Tahrirtorget var ledare och medlemmar från församlingen med längst fram. Församlingens samhällsengagemang och dialogarbete med tex den närliggande Detta ses inte med goda ögon av alla och därför har man för snart två år sedan installerat en metalldetektor vid kyrkans entré.

Vi besökte denna församling under deras fredagsgudstjänst. Kyrkan var fullsatt. Lovsången sjöngs med styrka och innerlighet och blandades med det traditionella tjutet. Jag förstod inte orden, men fylldes av något. Jag kände att dessa personer verkligen tror på, väntar på och förbereder sig för ”det nya templet”, som det stod om på banderollen längst fram i kyrksalen. (Haggaj 2: 1-10)

I stadsdelen El Mokattam har Synoden sedan drygt 20 år tillbaka socialt arbete med familjer som bor på den stora soptippen. För sex år sedan började en pastor att samla till gudstjänster vid det sociala centra som har byggts upp. En kväll träffade vi honom i den nybyggda kyrkan. Det är den tredje församlingen som han startar upp. ”Nu möts vi drygt 100 personer på våra gudstjänster här i kyrkan. Varje vecka har vi också möten på fyra andra platser i vår stadsdel. Där samlas minst ytterligare 200 personer”. Pastorn fortsatte att berätta om de planer som han och de äldste har för församlingens växt och fortsatta samhällsengagemang.

Vi mötte flera församlingar i Kairo. Det alla har gemensamt är ett stort socialt engagemang riktat både till kristna och muslimer och församlingsplantering. ”Vi är en missionerande kyrka”, sade en representant för Synoden i början av vårt besök. Nu efteråt konstaterar jag att Nilens Synod verkligen är en missionerande kyrka och att det finns mycket som vi kan lära oss av dem.

Det finns många stora och svåra utmaningar i Egypten idag. Främst för de kristna. Våra syskon i Egypten ser utmaningarna och analyserar dem. De väljer dock att fortsätta arbeta hårt med de pågående arbeten och visioner som de har. (Därför har jag ej presenterat svårigheterna i detta blogginlägg.)

När vi sade ”Hej då!” till de personer som vi mötte i olika sammanhang, så var alltid det sista som uttalades ”Glöm oss inte! Be för oss”.

/ Ulrika Morazán