Ett mycket innehållsrik mars är nu slut…

Publicerat 
När vi är sjuka och måste till Kinshasa så flyger vi med MAF. Det tar en timme och en kvart. Med bil så tog det 13 timmar för David senast. Vi är tacksamma över att MAF finns här.

Det är nu ca två månader sedan vi kom tillbaka till Kongo-Kinshasa från Kongo-Brazzaville och det är hög tid för en uppdatering. Valet som var orsaken till vår vistelse i Brazzaville är överspelat och folket har funnit sig i resultatet som presenterats trots att det fanns en hel del oegentligheter. Folk har helt enkel fullt upp med att försöka hitta mat för dagen och kan inte engagera sig för sina rättigheter eller för demokrati i den mån som de skulle vilja. I en rapport från världsbanken som redoviserades för inte så länge sedan så ligger Kongo-Kinshasa tillsammans med Madagaskar längst ner på världens lista över andel personer i landet med under 1,90 $/dag att leva på[1]. Kongo ligger just nu på 77 % av befolkningen med under 1,90 $/dag att leva på. Vilket bara bekräftar på det enorma behovet som finns här i landet. Vi försöker göra vad vi kan för att kämpa mot denna enorma fattigdom med det vi kan göra.

På besök hos Kongos kyrkoledare i Kinshasa för huvudkyrkan här i Kongo, (ECC). Bredvid David så står pastor Léon Lepas som vi kallar ”regnskogspastorn”.

Som bekant så städade vi ur huset från resterna av Jesicas långvariga problem med tyfoid för ett par månader sedan med förhoppning om att vi skulle gå en friskare framtid till mötes. Familjen var frisk i någon vecka med sedan så började andra sjukdomar att dyka upp. Nästan alla åkte på amöba och senare blev Benaja sjuk på nytt av malaria med 40 graders feber. Detta var väldigt tufft då David var iväg till Semendua för att göra sitt jobb där och resten av familjen var kvar i Bandundu. Även om de försöker att hjälpa oss här på deras sjukhus så är sjukvården i Bandundu inte helt tillräcklig. I talande stund så tror vi att alla är friska vilken tillåter oss att återhämta krafterna och andas ut. Men trots en hel del sjukdomsproblem som Jesica haft så kommer hon att snart hunna klart den kursen som Equmeniakyrkan velat att hon skulle göra. Detta för att kunna ha bra kunskap om Equmeniakyrkan och för att bli ordinerad in som pastor på kyrkokonferensen. Hon har tidigare jobbat som pastor för Pingstkyrkan men inte för Equmeniakyrkan. Jesica kommer nu under april och maj kunna jobba hårdare med franskan vilket känns roligt. För några veckor sedan så var hon med på en kvinnokonferens i Bandundu där hon predikade på engelska och blev översatt till lingala. Det var verkligen roligt att få vara med och bidra på detta sätt! Hon har redan flera andra förfrågningar om att besöka och predika i andra församlingar här i Bandundu och om hälsan håller i sig så tror vi att detta kommer att hinnas med innan resan tillbaka till Sverige.

David på ett av alla dessa möten som han var med på i Kinshasa under Mars.

De senaste månaderna har varit extra tuffa för barnen att bo här i Bandundu då de haft svårt att hitta vänner. Detta har bidragit till att de nu längtar mycket mer hem till Sverige till de vänner som de har där borta. Vi har anordnat lekträffar med andra barn från Bandundu där de kan leka lugnt tillsammans, men alla gånger de skulle leka med pojkarna så har de inte dykt upp. De gånger vi varit i Kinshasa så har barnen dock haft det jätteroligt och lekt mycket med MAF-piloternas barn. De vill mycket gärna åka till Kinshasa där de har deras vänner. Det är mycket som nu drar oss till Kinshasa, främst på grund av barnens välmående och hälsa men även för möjligheterna att hitta finansiering för projekt som finns där. I Bandundu finns det inga organisationer eller land representerat och således inga möjligheter att hitta finansiering för projekt. David har behövt åka till Kinshasa nästan en gång i månaden för att träffa och skapa olika kontakter med givare där. Vi har även behövt åka till Kinshasa som familj då vi ofta varit riktigt sjuka. Borgmästaren kom förra söndagen till gudstjänsten då han ville träffa David för att presentera ett projekt som han har, så även här försöker de hitta andra vägar ut till pengar för olika projekt.

Det finns många olika utmaningar här i Kongo-Kinshasa och en av dessa som de har gemensamt med Kongo-Brazzaville är att rädda regnskogen och på så sett vår värld. Världens näst största regnskog finns här i Centralafrika. Ska man lyckas bromsa den globala uppvärmningen måste man skydda regnskogen. Vi applåderar den fina insatsen med klimatfastan som Equmeniakyrkan lanserat. Minst lika viktigt är det att även arbeta för att skydda regnskogen. David jobbar med andra människor här för att hitta finansiering för ett projekt som skulle skydda både regnskogen och ursprungsbefolkningen. Vi kommer att finnas tillgängliga på kyrkokonferensen om ni skulle vilja prata med oss och fråga oss mer om detta eller om annat.

Kyrkorna i Sverige och i Kongo kan göra en verklig skillnad för klimatet och människorna här om vi jobbar tillsammans!

På väg från Semendua till Bosobe var det inte alltid lätt att se var vägen verkligen gick…

Vi har under mars fått besök från Sverige från våra modiga vänner Jonas Gustavsson och Robin Grahn. De fick åka runt tillsammans med David på en resa på 6 dagar ute på landsbygden. De fick åka en heldagstur på en av Kongoflodens bifloder och fick kämpa sig igenom de igenvuxna djungelvägarna med kyrkans Toyota landcruiser. Flera kyrkor besöktes och goda möten hanns med. Om det finns fler modiga personer som vill hälsa på oss här så är det bara att säga till! Vi tar gärna emot besök! Vi vet redan att i augusti detta år så kommer vi att få många svenskar på besök då Baptistsamfundets hundraårsjubileum av uppstarten av Missionen här i Bendela sker. Planeringarna för detta är i fullt fart!

Den 24e maj anländer vi till Sverige för lite arbete blandat med semester. Den 29e maj – 2a juni kommer vi hänga på kyrkokonferensen i Jönköping, den 9e juni besöker vi Filadelfiakyrkan i Bankeryd, den 16e juni är vi i Baptistkyrkan i Åmål, den 23e juni är vi hos Missionskyrkan i Värnamo och den 30e juni planerar vi att vara i Lövnäskyrkan, Hammarö tillsammans med Tingvallakyrkan. Har ni vägarna förbi någon av dessa platser så hälsar vi gärna på er då. Vi kan lägga till något extra besök under juni men under juli tar vi två veckor med semester på riktigt och bara kopplar av innan vi åker tillbaka i mitten av juli. Detta behöver vi verkligen eftersom att bo i Kongo tar mycket på krafterna. Tänk gärna på oss och be gärna extra för barnen att de skall finna sig bättre till rätta här i Kongo. Samt att vi ska hitta bra sammanhang och platser där vi alla kan trivas. Be också för att vi ska hitta finansiering för projekt och så sätt skydda regnskogen och ursprungsbefolkningen.

/Familjen Eriksson, Bandundu, Kongo Kinshasa, 3/4-2019.

[1] https://howmuch.net/articles/people-living-in-extreme-poverty-2018