EU-Migranter – Vad gör vi och hur?
Vi vill uppmuntra församlingar, medlemmar och andra engagerade att öka sin kunskap och sitt engagemang för och med EU-Migranter och tredjelandsmedborgare.
Publicerat 30 oktober, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 30 oktober, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Vi vill uppmuntra församlingar, medlemmar och andra engagerade att öka sin kunskap och sitt engagemang för och med EU-Migranter och tredjelandsmedborgare.
EU-migranterna och Tredjelandsmedborgare i Sverige
Antalet hemlösa EU-migranter och tredjelandsmedborgare ökar kraftigt i storstäderna och på andra orter. Det innebär ett ökat tryck på engagemang från socialförvaltningar, kyrkor och andra frivilligorganisationer.
Många av de hemlösa EU-migranterna, där ibland ”tiggarna”, kommer från Rumänien och närliggande länder. Tredjelandsmedborgare har uppehållstillstånd i ett annat EU-land än Sverige och är medborgare i ett utomeuropeiskt land.
Majoriteten av de personer som kommer till Sverige och tigger på gatorna är personer som redan är marginaliserade av samhället, oavsett om de stannat kvar i sitt hemland, hamnat i ett annat europeiskt land eller tar sig till Sverige. En stor andel är romer från Rumänien och tillhör en av samhällets mest diskriminerade och marginaliserade grupp, individer som inte ens i sitt eget hemland har grundläggande medborgerliga rättigheter. För dem är tiggeriet ett desperat försök att försörja sig själva och de familjer som ofta är kvar i hemlandet och lever långt under existensminimum. Ofta lämnar man barn och familj kvar i hemlandet.
Ingen organiserad brottslighet
De EU-migranter som försörjer sig genom att tigga ihop till sitt uppehälle tjänar runt 70-80 kronor per dag. Det är en mycket liten summa som ska gå till försörjning för dem själva såväl som deras familjer. Det handlar därmed om en grupp individer som lever i extrem fattigdom och utsatthet, oavsett land de befinner sig i. Det finns inga belägg för att tiggeriet är en del av organiserad brottslighet. Den organisering som kan finnas är att man reser tillsammans, lever ihop och fördelar platserna för tiggeriet.
Förbud mot tiggeri hjälper inte
I Sverige har vi idag inget förbud mot tiggeri och som EU-medborgare har man rätt att vistas i ett annat EU-land i tre månader för att söka försörjning. Tiggeri är därmed fullt lagligt. Som EU-medborgare har man dock ingen rätt till logi på något av stadens, ordinarie härbärgen. Detta eftersom EU-regler om fri rörlighet föreskriver att EU-medborgare ska ha resurser att försörja sig själva, utan att belasta det mottagande landets socialförsäkringssystem. Med andra ord handlar det om en grupp individer som är lika marginaliserade här som de är i sitt hemland. Ett tiggeriförbud hjälper inte gruppen. Genom ett sådant förbud döljer man istället de verkliga problemen och tar bort den enda möjligheten till försörjning för en stor grupp individer. Det är mer angeläget att fokusera på hur vi inom EU gemensamt arbetar mot extrem fattigdom, samt lagstifta kring diskriminering av romer.
Bildning och engagemang
På flera platser runt om i Sverige, möts församlingar och organisationer i nätverk och olika samlingar för att tillsammans kartlägga behov och möjliggöra stöd till fattiga EU-migranter. Frågor lyfts som – Hur ska vi förhålla oss till tiggare? Och vad kan vi göra för och med dem som vistas i Sverige under en längre eller kortare tid? Det framgår tydligt att vi måste vara med och påverka myndigheter, kommun, stat och EU-parlamentariker för att få till stånd en långsiktig förändring. Men så länge som situationen ser ut som den gör för de fattiga EU-migranterna i Sverige krävs att vi som församlingar och organisationer tillsammans försöker möta de akuta behoven som finns av tex mat, fler duschar, tvättning av kläder och fler tillfälliga sängplatser.
Med nytt engagemang följer behov av kunskap och delgivande av erfarenheter. Studieförbundet Bilda tillsammans med Equmeniakyrkan vill uppmuntra till folkbildning och engagemang i frågor som rör EU-Migranter och tredjelandsmedborgare. Församlingar och individer kan vara med och stötta på plats samtidigt som det går att verka för en långsiktig förändring för människors lika värde i de länder EU-migranter och tredjelandsmedborgare kommer ifrån.
Stöd till projekt i Rumänien och Bulgarien
Vi kan stötta romer under den tid de finns i Sverige och det är bra, men lika angeläget är det att hitta sätt att påverka och förändra situationen för romer i sitt hemland.
Equmeniakyrkan har besökt projektet ”Ruth”, i Bukarest, som drivs av Baptistunionen i Rumänien. Ruth-projektet omfattar grundskola för romska barn, vuxenutbildning, praktisk utbildning för vuxna, rådgivning, hälso-och hygien-program med mera. Det finns ytterligare två projekt, på andra platser, via European Christian Mission som Equmeniakyrkan har kontakt med. I Livizile, en mycket fattig region, arbetar man framför allt för barn, genom att hjälpa dem med skolgången och skapa förutsättningar för en bättre framtid. I Sibiu arbetar man gentemot familjer som har barn med utvecklingsstörning.
Equmeniakyrkan stöder även ett projekt i Bulgarien. Baptistunionen i Bulgarien arbetar bland fattiga romer. I huvudstaden Sofia byggs det upp ett socialt center. Det ges stöd till romska barn som vill gå i skolan, det byggs upp ett dagcenter där människor kan få hjälp på olika sätt, alfabetiseringsarbete mm. Kyrkan i Bulgarien har många romska medlemmar.
Läs mer om stöd till projekt i Rumänien »
Länkar till information
https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/romernas-situation-i-sverige
https://www.sandaren.se/nyhet/jonkopingspanel-luftade-fragan-om-hjalp-till-fattiga-romer
https://www.city.se/nyheter/sara-tolkar-at-hemlosa-eu-migranter-i-malmo-och-lund
https://www.svenskakyrkan.se/internationelltarbete/rumanien—stod-romer-som-lever-i-utsatthet-p220
https://equmeniakyrkan.se/blog/equmeniakyrkan/den-tydliga-fattigdomen-nara-oss/
”Googla” till exempel ”EU-Migranter”, ”tredje-landsmedborgare” eller tex ”tiggare” så finner du mer information.
Mer information
Hör gärna av dig till Equmeniakyrkan eller studieförbundet Bilda så kan vi hjälpa er att komma igång!
Inga Johansson, Equmeniakyrkan
samordnare Kyrka & Samhälle
inga.johansson@equmeniakyrkan.se
076-505 31 81
Anna-Carin P Stenbeck
konsulent BILDA
anna-carin.p.stenbeck@bilda.nu
070-594 88 04
