Gudsmöte på kyrkogården

Observera

Denna text publicerades första gången den 16 maj, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Påskdagens morgon 2011 i Bilwi, Nicaragua. Jag blir väckt vid halv fyra på morgonen. Dags att gå till den här dagens första gudstjänst. Jag som främst tycker om att ha på mig byxor, tar på mig kjol, för det är det som är sed här.

Vi promenerar till stadens kyrkogård. Klockan fem börjar den gemensamma gudstjänsten för alla Moravaförsamlingar i staden (16 stycken). Vi får höra om det fantastiska att Jesus är uppstånden. Varje församlings pastor berättar också vilka som har dött under året.

Efter den gemensamma gudstjänsten splittras den stora samlingen och vi går till olika gravar.

När jag går till den första graven, så stiger solen upp över korsen och palmerna. Jesus är uppstånden! Idag är livets dag!

Jag är med vid fyra olika gravar. Vi sjunger, ber och någon delar med sig av Guds ord vid varje grav.

Tre utav gravarna som jag besöker tillhör en liten flicka och två killar, som var med i den svåra olyckan i juli förra året. Transporten som körde 45 ungdomar till ett distriktsläger körde av vägen och voltade flera gånger. Sex människor dog.

När jag var här i november förra året så var ansiktena och framförallt ögonen på de ungdomar som överlevde olyckan helt tomma. Nu börjar det lysa liv i ögonen och ansikten igen.

När vi stod där på kyrkogården kämpade vi alla med tårarna. Varför dog dessa unga människor? Det får vi aldrig svar på. Vi fick dock höra det igen, sjunga det ännu en gång och många av oss kände det inne i våra hjärtan: Jesus har tagit på sig vår skuld och han har uppstått!

På kyrkogården i Bilwi och i flera olika gudstjänster och samlingar på Atlantkusten, Nicaragua under mitt besök i april/maj 2011 så fick jag vara med om det fantastiska. Gudsmöten. Håren på mina armar ställer sig upp igen när jag tänker på det. Jag blir glad.

Jag önskar så att fler människor ska få möjligheten att känna glädjen och styrkan i att göra Gudsmöten med andra människor som lever helt andra verkligheter.

Jesus har uppstått för mig. Och för dig. Och för dig. Och för dig. Och för dig. Och för dig.

/ Ulrika Morazán
Latinamerika och Mellanöstern