KonfaS 17/18 i Taize

Observera

Denna text publicerades första gången den 16 januari, 2017. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

KonfaS logotyp i färg

Var med i KonfaS! Träffa nya kompisar, prata om det som är viktigt och lär dig massa nytt om Gud, livet och bibeln! KonfaS är en konfirmationsläsning i Equmeniakyrkan Region Syd men också mycket mer!

En resa till Taizé -att söka efter gemenskap med Gud.

Dagen började runt åtta med att kyrkklockorna ringde in för morgonbön med nattvard.

Efter bönen fick vi en stadig frukost bestående av en baguette, choklad och varm choklad eller te att dricka. Anna som inte tål gluten fick riskaka med smör och marmelad.

Vid klockan tio började vi med bibelstudium lett av Broder Ulrich. Det pratades om olika bibeltexter i den stora gruppen med ett hundratal människor mellan 17 och 24. Vi hade sedan diskussioner i smågrupper på cirka tio personer. Efter diskussionerna var det dags för middagsbön följt av lunchen. Det fanns möjlighet att öva på låtarna vi sjöng under bönen, vid klockan två för dem som ville.

Klockan tre började vi med vårt bidrag till att kommuniteten fungerar. Vi flyttade mat från förrådet till köket. Det var även lite som behövde städas, så det gjorde vi. Innan vi gick ifrån jobbet bjöds det på fika, där vi pratade nästan en hel timme.

Det fanns olika workshops att gå till, det diskuterades olika ämnen om samhället och dess frågor. Man kan säga att det var olika seminarier. Kvällsmat, kvällsbön och sedan var det fritt fram till Oyak, ett café fyllt av samtal och glass. Dagen slutar i barackernas sängar.

Bönen var uppbyggd med massor av de olika lovsångerna, en bibeltext bröderna läste upp på franska och engelska, bön i tystnad under 7 minuter och ännu mer sång.

Det bästa med Taizé var att miljön bjöd upp till trevliga diskussioner både med främlingar och med vänner. Det var en dag det regnade under lunchen, då hoppade vi in under ett paraply tillhörande två från Litauen och började prata med dem.

Text: Anna Lindell och Filip Tiger