Landsbygdens framtid – politiska frågor för 23 år sedan.

Observera

Denna text publicerades första gången den 1 augusti, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

1991 fanns en arbetsgrupp i dåvarande Svenska Missionsförbundet som arbetade med landsbygdsfrågor. Gruppen ingick i en större arbetskommitté om arbetslivet och kyrkan i det moderna samhället.  Målsättningen för arbetsgruppen var att utreda Missionsförbundets ansvar och vilken hållning kyrkan skulle – då det i församlingar och distrikt fanns en tydlig oro för landsbygdens framtid och svenska lantbrukets framtid. Gruppen uppvaktade samtliga partier med en frågelista för att få fram en dialog och kunskap om partiernas förhållningssätt till Landsbygdens framtid.

Hur ser partiet på svensk lantbruk och dess framtid? Vilka spelregler kommer svenskt lantbruk få gentemot EG-länderna?

Vilken grundsyn råder  i politiken avseende kvalité, priser och konkurrens?

Ansvar för en levande landsbygd?

Omsorgen om den enskilde bondens, brukarens situation?

Hur bedömer partiet solidariteten mellan olika folkgrupper i Sverige – mellan arbetare inom livsmedelsbranschen, handeln, bönderna?

Hur är partiets ställning i frågan om solidariteten mellan rika och fattiga länder?

Vad förväntar sig partiet av Svenska Missionsförbundet som kyrka nationellt och internationellt?

Vilka former för samverkan mellan samhälle och kyrka ser ni som rimligt och möjligt?

Ja, det var många frågor gruppen ville ha svar på.

Intressant är vad politikerna, som gruppen mötte, hade för förväntningar på Missionsförbundet – här ett axplock bland svaren (Möte eller svar från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och dåvarande Ny demokrati uteblev):

Att ni fungerar som en organisation som inte bara värderar i pengar utan  bryr sig om hur människor har det. (M)

Att ni kritiserar oss och ger synpunkter. (M)

Att SMF engagerar sig och tar ansvar för landsbygden ( Folkpartiet)

Arbeta vidare med ungdom. (Centern)

Engagera er politiskt och i sakfrågor som angår människor. (Centern)

SMF ska ställa kyrkan mitt i byn  genom att göra sig tydlig och synlig. (KD)

Att arbeta med ensamma. (KD)

Företräda landsbygden och inte bara lantbrukarna. (S)

Hjälpa till att ge insikt om bilens skadeverkningar på miljön. (S)

Fortsätta hålla folkbildningstraditionerna vid liv. (S)

Vara en kamporganisation mot rasism och främlingsfientlighet. (S)

Så här var förväntningarna på Missionsförbundet för 23 år sedan.  Genom åren har Missionsförbundet varit remissinstans för många politiska utredningar och många missionsförbundare har även funnits i riksdagen. Men första gången som jag finner ett dokumenterat, tydligt engagemang för landsbygdsfrågor inom SMF, kanske var det här en allmän trend just då i samhället. Glesbygdsverket bildades 1991 – föregångaren Glesbygdsdelegationen hade drivit igång en kampanj Hela Sverige ska leva 1989.

Idag har vi 760 församlingar i Sverige tillhöriga Equmeniakyrkan. En stor andel är landsbygdsförsamlingar – och som bidrar idag mycket till just en levande landsbygd med aktivt samhällsengagemang och står för en viktig mötesplats i bygden.  I år är det supervalår – både EU-val och nationellt. Vilka förväntningar har politikerna/beslutsfattarna på Equmeniakyrkan idag – oavsett  stad eller landsbygd? Jag kan nog tänka mig att några av ovanstående frågor fortfarande kan vara aktuella? Häng med och följ debatten i valstugorna liksom förstås på Vårgårda möte i augusti.

 

Forska vidare: Missionsförbundets huvudarkiv, arbetsgruppens Landsbygdens framtids handlingar 1991, volym F11d:6

Katarina Thurell

arkivarie