Med baptister och metodister i Kongo Kinshasa

Observera

Denna text publicerades första gången den 27 april, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Tillsammans med mina kollegor, de internationella missionssekreterarna i Metodistkyrkan och Baptistsamfundet; Gunilla Ikponmwosa och Christer Daelander, har jag de senaste tio dagarna besökt systerkyrkor och ekumeniska partners i Kongo Kinshasa. Gunilla åkte hem igår, men Christer och jag reste vidare och tog båten över Kongofloden till Brazzaville. Med oss några dagar i Kongo Kinshasa var även vår Afrikasekreterare Peter Wärnelid, som bor här i Brazzaville. Det blir ett kort besök i det här landet, för det var främst för besöket i Kongo Kinshasa vi reste till Centralafrika.
Vi internationellt ansvariga har under de senaste åren mötts med viss regelbundenhet för att lära känna varandra och våra respektive arbeten bättre inför förslaget om att bilda en ny gemensam kyrka i Sverige. Som en del i det kunskapsutbytet har vi en längre tid talat om att besöka en region eller ett land med starkt engagemang från alla våra kyrkor. Ganska snart enades vi om att tillsammans besöka Demokratiska Republiken Kongo, vilket kanske inte är så märkligt. Här har Missionskyrkan arbetat via sina missionärer sedan 130 år, Baptistsamfundet sedan 120 år och Metodistkyrkan och andra närstående kyrkor ungefär lika länge.
Främst besökte vi Missionskyrkans och Baptistsamfundets systerkyrkor i nedre Kongo, respektive Bandundu-provinsen. Vi mötte kyrkoledare och projektansvariga och delade gemenskapen i gudstjänster och samlingar av olika slag. Inte minst frågan om den kyrka som vi nu planerar för i Sverige väckte både oro och tankar. Någon frågade varför vi inte redan från början planerade in att fler skulle kunna vara med i den nya kyrkan! I Kongo Kinshasa är alla protestantiska samfund medlemmar i Kristi Kyrka i Kongo, men i praktiken innebär det att denna kyrka är en federation av kyrkor.
Utöver möten med systerkyrkorna hade vi också flera ekumeniska kontakter, både via Kristi Kyrka i Kongo och de två protestantiska universiteten i Kinshasa, UPC och UCKIN. Vi mötte även ledare för den kyrka – CEUM – som blev resultatet av den mission som bedrevs av vår amerikanska systerkyrka, Evangelical Covenant Church.
Igår besökte vi också svenska ambassaden, där en av våra tidigare missionsarbetare i Kongo Brazzaville, Helena Bådagård, nu arbetar med biståndskontakter. Helena var också under några år SMUs internationella sekreterare och får nu tjäna Kongo på det här sättet. Både Missionskyrkan och Baptistsamfundet har lokalanställda som sina representanter i Kinshasa vid det gemensamma kontor vi har tillsammans med Diakonia.
Under besöket här i Centralafrika har vi fått många tankar om hur missionssamarbetet kan fortsätta i de båda Kongo i den nya kyrkan. Ett konkret förslag här är den gemensamma plattform som våra systerkyrkor diskuterar för att underlätta i samarbetet med Sverige.
Utöver alla viktiga samtal och projekt vi sett, så slås vi på nytt av den kraft kyrkorna utgör, inte minst i gudstjänsterna. Vi firade långfredagsgudstjänst i baptistkyrkan i Semendua och påskgudstjänst i ”missionskyrkan” i Ngiri-Ngiri i Kinshasa. Ett stort antal körer medverkade på båda ställena. Uppståndelsekraften och hoppet var påtagligt – och det ger oss hopp också i vårt arbete och samarbete framöver. Även i fortsättningen tror vi att Kongo behöver oss, för utmaningarna är fortsatt stora, men i minst lika hög grad är det vi som behöver Kongo!
Bertil Svensson
Internationell missionssekreterare