”Min mat är att göra hans vilja som har sänt mig”

Observera

Denna text publicerades första gången den 2 mars, 2016. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Hemma hos oss är det mycket nytt. För två månader sedan föddes vår son Julian. Samtidigt flyttade vi från Göteborg till Vårgårda. Det innebar alltså nytt hus, nytt samhälle, ny förskola för vår 5åriga dotter, ny församling, nytt sätt att leva på, och till viss del nya vänner och bekanta.

Och med tanke på vår nyaste familjemedlem så blir sömnen ganska haltande. Och grejande med huset tar ju en del kraft och tid. Och hjälpa vår dotter in i nya livet i Vårgårda med allt nytt för henne kräver ju en del. Och emellanåt funderar både jag och min fru på när vi skall få sova länge och gott. Eller kommer man någon gång kunna äta en middag i lugn och ro utan att få den ene att äta upp sin mat eller att den andre inte behöver äta just samtidigt. Så visst är man trött. Ibland oerhört trött.

Och när man går runt i vardagsrummet typ kl 03.11 med en ömsom glad och ömsom skrikande/hickande pojk på armen så tänker man typ, hur skall jag klara att jobba i morgon”? Hur skall jag hålla mig vaken på kontoret, eller hur skall jag ha något att bidra med på de samlingarna jag skall på?

Men det märkliga är att nästan varje dag så funkar det att jobba! När klockan ringer efter 4 timmars sömn så är man inte slut (trots att man borde), och både möten med kollegor, ledare och andra människor funkar och blir bra. Och det inte bara blir det, man riktigt känner hur det ger energi för mig, och betyder mycket både för andra människor och för min egen del. Och man kan ju fråga sig hur det kan bli så? Att jobba borde ju ta ännu mer kraft i detta trötta läge?!

Jag tror svaret är ganska enkelt, att det ryms i bibeltexten om kvinnan vid brunnen som Jesus samtalar med. Jesus talar med den här kvinnan och hans lärjungar går iväg för att fixa mat. När de kommer tillbaka säger Jesus att han har mat som de inte känner till, och de undrar om han fixat mat på annat håll. Då svarar Jesus ”min mat är att göra hans vilja som har sänt mig”. Alltså att göra något är Jesu mat, det är genom att göra något, genom att låta Guds vilja bli händer och handlingar så får han mat. Och vi vet ju vad maten gör med oss, den ger oss energi, kraft, styrka, och något att leva på.

Och just det upplever jag i mitt liv nu. När jag får möta människor, ledare, kollegor, när jag får tjäna församlingar och föreningar på olika sätt, vara med i arrangemang som handlar om att stötta och inspirera församlingar och föreningar, då lyfter det för mig! Då får jag energi och kraft, då får jag mat att leva på. Jesu ord blir på något sätt verkliga för mig, de blir på riktigt!

För några veckor sedan träffade jag fem tjejer som går på gymnasiet som sa till mig att när att jag var en av dem som inspirerade dem till att starta söndagsskola i deras församling. Oj vad jag levt på de orden! Det är några av de finaste orden jag fått höra, att något jag bidragit med fått betyda att de vill satsa på barn och unga i och genom deras lokala församling. Bland annat de orden, och mina kollegor, saker som ligger framför, träffar jag skall på och har varit på, det ger mig energi och kraft. Det är min mat, för jag känner att jag i alla fall på vissa sätt gör det som är Guds vilja i mitt liv och vår region!

Och det är mitt tips till dig och er också. Sitt inte bara och vänta på att kraften skall komma från någonstans, våga ta ett kliv ut och se hur saker och ting lyfter när du får göra Guds vilja, han som har sänt dig!

/John Eidering
regionsamordnare Equmenia Väst