NYPÅSTIGEN i Åbybergskyrkan, Vallentuna
Under hösten 2015 pågick ett samtal i ungdomsrådet och i pastorskollegiet om vad församlingen hade för längtan efter att göra, i ett mer diakonalt arbete. Samtalen slutade i att vi skulle försöka nå några av de nyanlända.
Publicerat 20 oktober, 2016
Observera
Denna text publicerades första gången den 20 oktober, 2016. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Under hösten 2015 pågick ett samtal i ungdomsrådet och i pastorskollegiet om vad församlingen hade för längtan efter att göra, i ett mer diakonalt arbete. Samtalen slutade i att vi skulle försöka nå några av de nyanlända. I församlingen hade vi också en kontakt med gymnasiet så vår pastor för barn och unga, Johanna Ågestad, tog kontakt med lärarna där, för ett samtal. Dessa var öppna för att hon skulle få komma till lektionerna för att lära känna eleverna och förhoppningen var att vi sedan kunde starta en mötesplats för dem i kyrkan. För att eleverna också skulle bli trygga med våra lokaler inbjöd vi klassen och lärarna före jul, till julbak. Efter det, skrev jag lappar med inbjudan till oss under jullovet, men ingen kom.
När vårterminen sedan började gick Johanna tillbaka till klassen och sa att de var välkomna till kyrkan – men vad skulle vi göra? Givetvis frågade vi vad de ville göra. Förslag på olika sporter, pulka- åkning och spela, spel kom. Så detta har vi också bjudit in till och lite utflykter där vi visat upp vårt vackra landskap runt Vallentuna. Vi har mött dem vid gymnasiet när skolan har slutat, sedan har vi gemensamt gått till kyrkan eller åkt med bil om vi planerat en utflykt. Vid ett tillfälle under våren fick eleverna också ledigt för att följa med oss på Fågelskådning och vi är mycket glada över det goda samarbetet som vi har med gymnasiet. Mellan 8- 15 stycken har kommit varje torsdag i direkt anslutning till att de slutar skolan under våren och hösten 2016. De flesta som kommer är från Afghanistan, så vår oro är att de inte kommer få stanna kvar hos oss i Sverige. Vad ska då hända med dem?
Många i församlingen har slutit upp och finns med som ledare, så vi är idag ca sex stycken som turas om att vara med på de planerade aktiviteterna. Vi är nu mycket glada och stolta över ”våra pojkar” som är mycket fina. Varje gång de lämnar en av våra aktiviteter så tackar de och tar i hand! Det är en kultur som vi gärna förmedlar till fler ungdomar! Att bjuda in dessa ungdomar till vår kyrka är något som vi aldrig kommer att ångra. Det har gett oss som jobbar med det mycket glädje, men också många insikter i hur orättvist livet är.
Johanna Ågestad, pastor med inriktning på barn och unga
