Tidsperspektiv - historiskt material
Öppna Missionskyrkans arkiv
Publicerat 22 april, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 22 april, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Sedan 2010 pågår ett större arkivprojekt, ett slags renoveringsarbete med att tillgängliggöra Missionskyrkans arkiv. Missionskyrkans arkiv är deponerat på Riksarkivet i Stockholm. Leveranserna av samlingarna, som påbörjades i början av 1980-talet, har dock inte alltid varit så metodiska eller följt någon kronologi – rent ut sagt, det var väldigt rörigt och helt enkelt svårt att hitta i arkiven.
Missionskyrkans kyrkokonferens avsatte 2009 en rejäl slant för att bringa ordning. Det har nu gått fyra år sedan starten – tyvärr blivit något fördröjt p g a långtidssjukskrivning av undertecknad, samt en omorganisationen till Equmeniakyrkan av våra tre kyrkosamfund, som krävt mycket arbete för arkivpersonalen.
Nu är det dags för en kort rapport:
2014 kan vi konstatera att drygt 500 hyllmeter arkiv är välordnade och förtecknade, med publicerade arkivförteckningar på Riksarkivets sökdatabas Nationella arkivdatabas. Depositionen består dels av ett större huvudarkiv – det vill säga Missionsförbundets gamla centrala expedition – då det begav sig indelat i Inre och Yttre mission. Där har vi fortfarande en hel del kvar att arbeta med; ”bara” 228 hyllmeter är ordnat och tillgängligt, men minst 80 hyllmeter kvar att beta av. Dels består depositionen av ett antal delarkiv: omkring 130 personarkiv (missionärer och pastorer) olika organisationer och kommittéer, missionsstationsarkiv. Här återstår framförallt en hel del arbete med Kongomissionsstationernas arkiv. Men de flesta delarkiven är ordnade och förtecknade nu. 12 arkiv har fått flytta från Riksarkivet, då det visade sig att dessa arkiv fanns på flera arkivinstitutioner – och det var då smartare att sammanföra dokumenten till ett arkiv.
SMU:s arkiv på Riksarkivet är tyvärr mycket oordnat och vi tror inte att vi kommer att hinna med dessa 60 hyllmeter i det här projektet.
Totalt vet vi att vi har drygt 300 hyllmeter kvar att ordna och förteckna av det som tidigare är inlämnat på Riksarkivet. Sedan vet vi att avslutandet av Svenska Missionskyrkan bidragit med 300 hyllmeter som ska ordnas och förtecknas, för vidare levereras till Riksarkivet. Missionskyrkans arkivsamlingar kommer sedan, när vi är i mål med ordningsarbetet, bestå av mer än 1 km handlingar och bli ett av de större föreningsdepositionerna på Riksarkivet. Och snart även ett av de mest välordnade arkiven! Tidigare vet vi att forskare fick ägna mycken möda att leta i förvirrande register och forskarexpeditionens personal blev rätt så stressade när de skulle försöka hitta handlingar i boxar anonymt märkta ”Varia”.
I projektet har Katarina Thurell arbetat med god hjälp av Laura Neill och Kalle Larsson. Kalle började hos oss såsom praktikant, och gjorde sitt examensarbete där han på rekordfart ordnade Kinamissionens handlingar. Till vår hjälp har vi även haft praktikanter från Uppsala universitet, som bidragit till denna stora kulturinsats. Jag själv har lärt mig mycket under arbetets gång, och inte minst att ha tålamod, liksom att pussla och intuitivt leta för att äntligen få dokumenten på plats. Joanna Karabays uppsats Musana och Sundi-Lutete missionstationer – ett ordnings och förteckningsarbete beskriver arbetsprocessen för den som är nyfiken på hur vi arbetar med arkiven.
1 hyllmeter består av en meter arkivhandlingar på en eller flera hyllor. Det tar normalt en arbetsdag att ordna och förteckna en hyllmeter arkiv. Men vid komplexa samlingar (såsom Missionskyrkans arkiv) får man snarare räkna 0,5 hyllmeter per arbetsdag.
Du kan leta själv i nationella arkivdatabasen – sök på 730284 Missionsförbundet som sökpost så får du mest träffar. De delarkiv med ett + i kanten – det är de arkiven som är ordnade och förtecknade. Vi lägger in information kontinuerligt.
Om du som läsare fortsätter att följa vår blogg kommer du antagligen få läsa ett och annat om olika fynd vi gör i vår genomborrning av depositionerna på Riksarkivet. Och det finns så många fantastiska berättelser där i arkiven som väntar på sina forskare och sina författare – kom, kom! För det är ju själva huvudsyftet med det hela – att flera ska intressera sig för frikyrko- och missionshistoria och då förstås fördjupa sig i dessa arkiv.
Riksarkivets personal har varit mycket hjälpsamma under hela projektet och vi har fått disponera arbetsbord och arbetsrum liksom fått hjälp med transporter. Riksarkivets arkivarie Mikaela Nybohm har haft huvudansvar att kontrollera alla databasposter som vi sänder till nationella arkivdatabasen.
Till kyrkokonferensen 2009 och dåvarande Missionskyrkans styrelse känner jag en stor tacksamhet att detta projekt blev ekonomiskt möjligt.
Katarina Thurell
projektledare Öppna missionskyrkans arkiv
