På Talitha Kumi kämpar man vidare för Pakistans kvinnor!

Observera

Denna text publicerades första gången den 29 juni, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

Centrets entré. Nuförtiden hålls dörrarna alltid stängda.

Igår damp årsrapport 2010 från Talitha Kumi ner i min inbox. Det är alltid intressant att läsa om allt som hänt på kvinnocentret under året . De jobbar med små resurser, men med stort engagemang för att hjälpa utsatta kvinnor i Lahore. Direktor Shunila Ruth skriver följande i sin inledning:

År 2010 var ett år utöver det vanliga i Pakistan, i negativ bemärkelse: Politiska, ekonomiska och socialt relaterade kriser, kopplat med ett mycket oförutsägbart säkerhetsläge. Trots dessa utmaningar har ändå Talitha Kumi kunnat vara en liten del i att förbättra situationen för kvinnor i sin roll som rättighetsbaserad, kvinnoförespråkande organisation. Jag vill lyfta fram att inget av vårt arbete hade kunnat göras utan centrets fantastiska team som med stor entusiasm och kämparglöd har arbetat för centret. Även kvinnorna på centret och folk i vår närhet har varit ett starkt stöd och en uppmuntran för oss. Med kvinnorna för våra ögon har vi kämpat för att komma med positiv och bestående förändring i deras liv. Våra givare och frivilligarbetare förtjänar ett särskilt tack; dessa som genom sitt stöd hjälper oss att förbättra villkoren här i Pakistan och nå våra mål.

Shunila Ruth på hembesök

På centret jobbar man både med rättshjälp, utbildning i kvinnors rättigheter, samt diverse kurser och yrkesutbildningar för unga kvinnor. Barnmorskeutbildningen har blivit särskilt populär eftersom den hittills lett till arbete för alla utexaminerade elever och har ett gott rykte. Flera av de kvinnor jag har träffat vid mina besök har fått bra jobb på statliga sjukhus, där de ofta tjänar mer än vad personalen på Talitha Kumi gör.

Något som är extra glädjande i rapporten är att man under 2010 lyckats att åta sig fler kvinnorättsfall än tidigare år. Totalt fick 31 kvinnor stöd via centret under året. Majoriteten av kvinnorna söker sig till centret på grund av våld i hemmet . Men även två mordutredningar, tre fall av kidnappning, och våldtäktsfall, tvångskonvertering och vårdnadstvister har man kämpat med. Det är ofattbart att det kan finnas så mycket våld och grymhet i centrets närhet. De flesta kvinnor kommer nämligen från samma närområde som centret befinner sig i. En del fall är fortfarande under utredning, men de flesta har lösts och fått en positiv utgång. En kvinna t.ex. berättar så här:

”Jag trodde aldrig att mitt liv skulle bli ett helvete inom några månader efter att jag hade gift mig. Jag var tvungen att lämna min svärmor hus på grund av kontinuerligt fysiskt våld och dödshot från min man. Min man krävde en ny bil som gåva i hemgift från mina föräldrar några dagar efter äktenskapet. Mina föräldrars oförmåga att uppfylla hans krav, gjorde att han började misshandla mig, både fysiskt och mentalt.

Jag uppskattar Talitha Kumi. De försökte sitt bästa för försoning, men min giriga man var inte intresserad. Tack gode Gud att jag fick skilja mig från min man genom order i domstolen. Talitha Kumi tröstade mig. Mitt liv är normalt nu. Jag arbetar i en skola. Jag bor med min dotter och föräldrar. ”

Missionskyrkan har funnits med och stöttat centret sedan start 2001. Behovet av denna verksamhet är minst lika stor idag. Jag hoppas innerligt att vi kan fortsätta att vara en del i detta arbete även som ny kyrka!

/Rut Lindén, Asienhandläggare