Vägen fram till att föreslå kyrkoledare och biträdande kyrkoledare

Kyrkostyrelsen har satsat mycket tid och resurser med att förbereda valet för att kunna lägga ett väl grundat förslag till kyrkokonferensen. Kyrkostyrelsen har byggt sitt arbete på stadgarna, tidigare praxis och ett gediget intervjuarbete.

De orostider vi lever i med Covid-19 gör att vi kommer att mötas till kyrkokonferens först i september. Efter en omfattande process är det med glädje och stor tillförsikt som kyrkostyrelsen föreslår kyrkoledartrion – Lasse Svensson, Karin Wiborn och Joakim Hagerius.

Presentation av de föreslagna

I brevet till församlingarna efter kyrkostyrelsens beslut beskrevs Lasses, Karins och Joakims samlade kompetens så här: ”Kallelse, erfarenheter, kunnande, kompetens och personligheter kompletterar varandra väl i detta val och tillsammans kommer de att kunna möta de utmaningar och behov kyrkan står inför.

Kyrkostyrelsen ser att med de tre föreslagna ges ett gemensamt ledarskap med

  • förmåga att samla och leda Equmeniakyrkans bredd och djup
  • ett andligt ledarskap med vishet och mognad
  • teologiskt kunnande och erfarenhet av teologiskt arbete
  • stor erfarenhet av ledarskap och arbete i församling, och samfund
  • stor erfarenhet av ekumeniskt arbete nationellt och internationellt
  • kallelse, lust och vilja vill axla ledarskapet i Equmeniakyrkan”

Lasse Svensson – kyrkoledare

Lasse är 49 år och är kyrkoledare för Equmeniakyrkan sedan 2012. Innan dess var han processledare för det arbete som ledde fram till bildandet av Gemensam Framtid. Lasse ordinerades i Metodistkyrkan 1997 och har varit pastor i S:t Jakobs kyrka i Göteborg under 14 år. Under den tiden arbetade han också som distriktsföreståndare, var ordförande i Metodistkyrkans ungdomsförbund och satt i Metodistkyrkans kyrkostyrelse.

Lasse har tillsammans med de biträdande kyrkoledarna Sofia Camnerin och Olle Alkholm varit ledare för Equmeniakyrkan i ett initialt och formerande skede. Under hans tid som kyrkoledare har ett omfattande grundarbete gjorts med bland annat tillkomsten av en regional struktur, en nationell organisation, kyrkohandbok och mycket mer. Lasse har varit en viktig samlande kraft i kyrkans tillkomst, grundande och första utvecklingsskede. Han känner Equmeniakyrkan väl, alla områden som uppdraget omfattar och är en drivande kraft i arbetet kring kyrkosyn, kyrkans ekumeniska prägel och väsentliga framtidsfrågor.

Karin Wiborn – biträdande kyrkoledare

Karin är 59 år och arbetar sedan 2012 som generalsekreterare vid Sveriges Kristna Råd. Hon avskiljdes till pastor i Svenska Baptistsamfundet 1984 efter utbildning vid Betelseminariet.

Hon har också studerat teologi vid Teologiska högskolan. Under två perioder på sammanlagt 12 år har hon varit pastor i Centrumkyrkan i Farsta. Hon har också haft tjänst på SBUF samt vid Missionskyrkans utvecklingsenhet. Under perioden 2003-2011 var hon missionsföreståndare i Baptistsamfundet. Karin har bland flera uppdrag varit ordförande i Sveriges interreligiösa råd.

Karin har en gedigen erfarenhet av arbete i församling, ungdomsförbund och samfund. Hennes ekumeniska kunnande och erfarenhet är stor inte minst som generalsekreterare i SKR. Som samfundsledare och generalsekreterare har hon utövat ett yttersta ledarskap under många år, arbetat med teologiska frågor och ekumenik samt på olika sätt arbetat med frågor kring kyrka-samhälle och integration. Karin har ett stort nätverk i både det kyrkliga sammanhanget och i samhällets olika funktioner.

Joakim Hagerius – biträdande kyrkoledare

Joakim är 49 år och verkar i dag som pastor i Equmeniakyrkan, Floda. Från 2018 och tills helt nyligen var han opinionsredaktör på tidningen Dagen. Under perioden 2001-2018 var han föreståndare och pastor i Saronförsamlingen (EFK) i Göteborg.

Efter utbildningen vid Teologiska seminariet/Teologiska högskolan 1991-96 ordinerades han till pastor i Missionskyrkan och var pastor i Norrköpings missionsförsamling 1996-98.

Joakim har också studerat ledarskap och organisationspsykologi vid Handelshögskolan, Göteborg och vid Göteborgs universitet. Han är sedan 2015 ordförande i Räddningsmissionen, Göteborg, en av de större organisationerna i Sverige som bedriver socialt arbete på kristen grund.

Joakim har lång erfarenhet av tjänst i församling med ett omfattande strategiskt utvecklingsarbete. Teologi och förkunnelse utgör tillsammans med strategiskt ledarskap och organisationsutveckling en del av hans kunnande och samlade erfarenhet.

Ordförandeskapet i Räddningsmissionen innebär ett tydligt och konkret diakonalt perspektiv. Som opinionsredaktör på Dagen har han utvecklat en spetskompetens kring opinionsbildning.

Kyrkostyrelsen har också prövat hur olika väsentliga ansvarsuppgifter skulle kunna fördelas inom det gemensamma ledarskapet vilket också talar för den föreslagna trion.

Att utse kyrkoledare

Olika kyrkotraditioner har olika sätt att utse sitt ledarskap. I Equmeniakyrkan, som bygger på en folkrörelsedemokrati, är församlingarna välkomna att lämna förslag på kandidater till kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen har uppdraget att förbereda och lägga förslag till kyrkokonferensen där beslut fattas.

Den formella utgångspunkten är stadgarna som beskriver hur den demokratiska processen ska gå till. Praxis är de samlade erfarenheter som finns från tidigare kyrkoledarval både i Equmeniakyrkan och i de tre bildarsamfunden.

En nyhet inför kyrkoledarvalet 2020 var att församlingarna hade möjlighet att föreslå kandidater även till uppdraget som biträdande kyrkoledare. Kyrkostyrelsen ville öppna den möjligheten för att förstärka det demokratiska inflytandet och föreslog därför den stadgeändring som fastställdes vid kyrkokonferensen 2019. Tidigare var det endast möjligt att lämna förslag till val av kyrkoledare.

Kyrkostyrelsen valde också att tidigt i processen öppet och tydligt berätta att Lasse Svensson var huvudspåret inför val av kyrkoledare. Om det varit på annat sätt och styrelsen hade sökt en ny kyrkoledare hade processen förmodligen sett något annorlunda ut. Församlingarna gav ett mycket tydligt stöd till Lasse vilket i sin tur visade att det nu handlade om att föreslå två biträdande kyrkoledare till ett gemensamt ledarskap.

I stadgarnas § 10, 12,13 och 14 beskrivs kyrkostyrelsens ansvar och mandat i frågan. Kortfattat kan det beskrivas så här;

  • Kyrkostyrelsen har ansvar för att förbereda val till kyrkoledare, biträdande kyrkoledare och regionala kyrkoledare.
  • Församlingarna kan lämna förslag både vad gäller kyrkoledare och biträdande kyrkoledare.
  • När det gäller val av kyrkoledare kan kyrkostyrelsen förslå fler kandidater inför valet i kyrkokonferensen.
  • Inför val av biträdande kyrkoledare ska kyrkostyrelsen samråda med kyrkoledaren innan förslag läggs till kyrkokonferensen.

Samråd med kyrkoledaren har skett då Lasse Svensson mot slutet av processen blev delaktig i beredningsgruppens arbete. Detta för att värna det gemensamma ledarskapet där de tre ska komplettera varandra och ha förutsättningar för ett gott samarbete.

Några nedslag i processen

Efter kyrkokonferensen i maj 2019 skickades ett brev till församlingarna med uppmaningen att lämna förslag till kandidater och att Lasse Svensson var kyrkostyrelsens huvudspår inför val av kyrkoledare.

Parallellt utsåg kyrkostyrelsen inom sig en beredningsgrupp som fick uppdraget att hålla samman arbetet med täta rapporteringar till hela kyrkostyrelsen. Equmenias ordförande adjungerades till beredningsgruppen.

I debatt och frågor om processen har ibland begreppet valberedning använts. Det har inte funnits en särskild valberedning, det är kyrkostyrelsen som har uppdrag att bereda och lägga förslag till kyrkokonferensen.

Kyrkostyrelsens kravprofil presenterades kortfattat i ett brev till församlingarna. Kravprofilen var tillsammans med sökandet efter ett gemensamt ledarskap utgångspunkt för det kommande arbetet. Ett omfattande intervjuarbete har genomförts för att pröva såväl andlig mognad som ledarskapsförmåga, teologiskt kunnande, förmåga att arbeta i team, förhållande till Equmeniakyrkans grunddokument och profil, framtidsfrågor och mycket mer. Det har inneburit övergripande intervjuer, djupintervjuer samt samtal och dialog om olika frågor. Det har även gjorts gruppintervju för att pröva förutsättningar för samarbete, hur kompetenser kan komplettera varandra och hur personligheter fungerar tillsammans. Samtliga intervjuer är skriftligt dokumenterade. Kortfattat kan intervjuprocessen beskrivas så här.

  • Samtliga 59 föreslagna kontaktades per telefon för ett första samtal. Några visste att de var nominerade medan det för andra blev en överraskning. Efter ett första samtal gavs möjlighet att återkomma med frågor och att inom ett antal dagar lämna besked om man var villig att ställa sig till förfogande. Att ställa sig till förfogande innebar också att lämna ett personligt brev tillsammans med CV. Församlingarnas förslag visade på ett starkt förtroende för Lasse Svensson som kyrkoledare. Det starka förtroende som uttrycktes gav kyrkostyrelsen stöd att nu söka två biträdande kyrkoledare som tillsammans med Lasse skulle kunna utgöra det gemensamma ledarskapet.
  • 29 svarade att de ställde sig till förfogande. Samtliga intervjuades per telefon och ett första urval gjordes. Därefter genomfördes samtliga intervjuer ”live”.
  • Under perioden oktober till december genomfördes omkring 120 intervjuer och samtal. Beredningsgruppen samlades regelbundet för genomgång av intervjuer, reflektion och bön i sökandet efter ett nytt gemensamt ledarskap. Kyrkostyrelsen behandlade frågan vid samtliga höstens sammanträden och hade också ett extra möte före jul.
  • Intervjuarbetet fortsatte efter årsskiftet och i februari fattade styrelsen beslut om vilka som ska föreslås inför konferensen. Lasse Svensson deltog i egenskap av kyrkoledare i de avslutande intervjuerna.

Kyrkostyrelsen har mött mycket erfarenhet, kunskap och engagemang och landade tillslut vid ett förslag som möter kravprofilen på ett bra sätt. Förslaget ger en kyrkoledartrio med förutsättningar att tillsammans utöva ett visionärt och gott ledarskap.

Förslaget presenterades i ett brev till församlingarna den 10 februari 2020.

Demokrati och öppenhet – frågor i debatten

Det har funnits frågor om valet och processen som framförts bland annat i Sändaren.

Kyrkostyrelsen har uppfattat att några röster främst lyft frågan om öppenhet i processen med önskan om att de som nominerats och ställt sig till förfogande hade presenterats. Samtidigt finns det också uttryck för att några önskat se andra bland de förslagna. Att det finns olika åsikter är naturligt i en kyrka med 660 församlingar.

Frågorna har också rört hur många församlingar som föreslagit respektive kandidat. I Sändaren gav kyrkostyrelsen en övergripande bild, de flesta har fått en, två eller tre nomineringar, ett antal har fått några fler men bland dessa ”sticker ingen ut”. Det är endast i antal förslag till kyrkoledare som det blir tydligt att det finns ett stort förtroende för Lasse Svensson för den kommande fyraårsperioden.

Ska alla föreslagna namn offentliggöras?

Kyrkostyrelsen har valt att inte offentliggöra samtliga som föreslagits. Det finns ingen tradition eller praxis att offentliggöra de föreslagna, varken i tidigare kyrkoledarval i Equmeniakyrkan eller i de tre bildarsamfunden. Om det hade varit en förutsättning skulle det tydliggjorts från början, både för de som föreslås och för församlingarna.

Ska samtliga som ställer sig till förfogande offentliggöras?

Kyrkostyrelsen gjorde också valet att inte offentliggöra namnen på de som ställt sig till förfogande. Det finns inte heller någon praxis att göra så sedan tidigare. Om kyrkostyrelsen valt att presentera samtliga namn hade några tydligt avböjt att finnas med. Precis som i andra rekryteringsprocesser finns det här personer som har tjänster och uppdrag där det inte är möjligt att offentliggöra sitt namn. Visar man offentligt, i en ledarposition, att man står till förfogande för ett nytt uppdrag är det inte alltid möjligt att ha innevarande tjänst och uppdrag kvar. Så var det för några i den här processen. För andra var det något man ville behålla för sig själv i prövning och reflektion. Några lämnande också besked om att lämna processen efter egen prövning och begrundan. Om kyrkostyrelsen valt att offentliggöra de som ställt sig till förfogande hade vi inte fått alla kandidater med oss i presentationen och några hade valt att inte ställa sig till förfogande. Ett av motiven har alltså varit skyddet för den enskilde individen.

Har inte alla namn offentliggjorts i tidigare processer?

Vid det första valet till kyrkoledare, 2012, var några namn offentliga, fyra av dem intervjuades i en öppen hearing. Det gällde endast val av kyrkoledare, inte biträdandekyrkoledare.Därefter beslöt kyrkostyrelsen att lägga endast ett förslag till kyrkokonferensen. De som 2012 höll i dessa frågor gjorde samma vägval som nuvarande kyrkostyrelse gjort, att varken offentliggöra de som föreslagits, de som ställt sig till förfogande eller hur många församlingar som föreslagit respektive kandidat. Skillnaden var att inför valet av den förste kyrkoledaren gjordes en öppen hearing, men inte när det gällde biträdande kyrkoledare.

Att föreslå kandidater

Förslagen från församlingarna utgör en väsentlig del av den demokratiska processen. Det är de som föreslagits av församlingarna som intervjuats och i den trio som nu föreslås är samtliga föreslagna av ett antal församlingar.

Kyrkostyrelsen har uppfattat att det finns församlingar som mycket medvetet skickat in endast ett eller två namn och därmed tydligt markerat att det är de personerna som föreslås. Andra församlingar har skickat in upp till över tio namn, mer som bidrag från samtal som förts i styrelse eller församlingsmöte. Detta ger vid handen att det finns olika sätt att se på stadgarnas skrivning om att församlingarna kan lämna förslag på kandidater. Det är något vi behöver samtala om för att enas om en tolkning inför framtida processer. Frågan bör tas med i den utvärdering som beskrivs längre fram i texten.

I debatten har det också funnits jämförelser med att utse partiledare och att antal förslag för respektive kandidat skulle vara avgörande. Kyrkostyrelsen har inte jämfört processen varken med politiska val eller chefsrekrytering i sekulära sammanhang. Att utse kyrkoledare rymmer betydligt fler dimensioner. Självklart är demokratins funktion i en folkrörelse ytterst viktig, församlingarnas förslag har tagits emot och ett omsorgsfullt intervju- och urvalsarbete har därefter skett.

Antal församlingar som föreslagit en viss kandidat har varit en bland flera parametrar. Att bli föreslagen innebär inte att med automatik motsvara en av de pusselbitar som söks för att forma ett gemensamt ledarskap där kompetenser, erfarenheter, kunnande och personlighet ska fungera tillsammans. Stor vikt har lagts vid andlig och personlig mognad, teologiskt kunnande, ledarskapsförmågor, att erfarenhet och kunskap djupnat samt vid förtrogenhet både med historiska- och visionära framtidsperspektiv.

Samtal i en levande rörelse

Det är bra och viktigt med samtal, frågor och engagemang – vi har olika perspektiv och ett tankeutbyte är mycket välkommet.

Berättelsen ovan innehåller inte så mycket nytt, det mesta är kommunicerat tidigare men det är ett försök att ge en helhetsbild av hur kyrkostyrelsen tänkt och hur arbetet varit upplagt.

Utvärdering kommer att ske

Redan tidigt i arbetet hade kyrkostyrelsen intentionen att göra en utvärdering av processen, både för att lära och för att pröva andra möjliga vägar inför kommande processer. Kyrkostyrelsen har därför anlitat Erik Amnå, professor i statskunskap vid Örebro universitet. Han har forskat och arbetat med bland annat demokratiutveckling och civilsamhällsfrågor. Erik är medlem i Immanuelskyrkan i Stockholm. Utvärderingsarbetet kommer att påbörjas efter sommaren. I det arbetet får processen prövas och där ryms frågan om de formella utgångspunkterna, om öppenhet, vad det innebär att föreslå kandidater, tillsammans med fler frågor.

Vad händer i kyrkokonferensen?

Kyrkostyrelsen har uppdraget att lägga ett förslag, finns det andra förslag kommer kyrkokonferensen att besluta om hur konferensen vill hantera de förslagen.

 Mer om de föreslagna kyrkoledarna

Som kyrka får vi glädjas över de många förslag som lämnats av församlingar – vilket stort och levande engagemang. Att många av de föreslagna ställde sig till förfogande förstärker ytterligare bilden av glädje och engagemang att vara i tjänst i Equmeniakyrkan. Samtalet som förts om den demokratiska processen får tas till vara och de olika perspektiven tas med i den planerade utvärderingen.

Kyrkostyrelsen är övertygad om att Lasse Svensson, Karin Wiborn och Joakim Hagerius blir ett bra ledarskap för Equmeniakyrkan. Vi gläds också över deras glädje och inspiration inför uppdraget. Har ni inte redan sett filmen med Lasse, Karin och Joakim så gör det. Här kan du se filmen. Mer om de tre föreslagna finns att läsa i Sändaren och i kommande handlingar inför kyrkokonferensen.

Allt Gott – Guds omsorg och välsignelse!

Kyrkostyrelsen
genom

Susanne Rodmar,
kyrkostyrelsens ordförande

Kerstin Torkelsson Enlund,
beredningsgruppens ordförande