Våra förorter
Publicerat 24 maj, 2013
Observera
Denna text publicerades första gången den 24 maj, 2013. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Gör allt för att den stad jag har deporterat er till skall blomstra, och be till Herren för den. Ty dess välgång är er välgång. (Jer 29:7)
Som medlem i en av Equmeniakyrkans församlingar fick jag just ett brev från ”min” pastor Lisa Plantin. Hon inleder brevet till församlingen med ovanstående bibelord och fortsätter med att betona att upploppen som startade i Husby nu har spridit sig till många andra Stockholmsförorter, också den som vår församling finns i.
Lisa uppmuntrar oss församlingsmedlemmar att vi nu behöver göra allt för vår stads bästa och söka freden och friden för den. Istället för att tänka den ”lätta” vägen, att hålla oss inne, är det nu vi behöver gå ut. Vi uppmuntras att ta en extra promenad under helgen, gärna kvällstid. Vi uppmuntras också att följa med nattvandrarna. Vi får också veta vart vi kan ringa och hon berättar att alla fritidsgårdar håller öppet hela helgen.
Under de senaste dagarna har jag själv inte gjort så mycket. Jag har mest hoppats och bett för alla Equmeniakyrkans förortsförsamlingar. Jag är inte så stolt över att jag mest har suttit i möten, nu senast med Sveriges Kristna Råd där vi just ställde oss frågan hur vi bäst, precis nu, använder vår gemensamma kraft och stöttar varandra, inte bara i samtal, utan också på plats där det verkligen behövs. Dessutom har vi haft en egen faktiskt ”förort” i familjen och har ännu en gång påmints om att det privata också är politiskt. När de egna barnen drabbas, i just förorten, så räcker inte mitt engagemang till så mycket mer, inte just nu.
Just därför är jag också så tacksam för min ”egen” församling, för initiativ och engagemang, för alla våra församlingar och medarbetare, kraften vi utgör tillsammans och kraften vi är burna av. Jag o vi alla, får ännu en gång samtidigt, i och genom allt, vila i att kyrkan är Guds och att Gud aldrig överger (ex 1 Mos 28:15).
Och bönen om fred, som vi ber ”på vägen mot Busan”, nästa stora möte mellan alla världens kyrkor inom Kyrkornas Världsråd, i höst, blir precis nu väldigt aktuell, såväl i det privata som i det politiska:
Livets Gud, led oss till rättvisa och fred!
