Varför behövs Kyrkornas Världsråd?
Det är viktigt att Equmeniakyrkan fortsätter samtalet i den ekumeniska rörelsen. Ingen av oss har hela bilden, utan vi behöver varandra för att få en klarare bild av Gud, skriver Gunilla Ikponmwosa.
Publicerat 3 oktober, 2016
Observera
Denna text publicerades första gången den 3 oktober, 2016. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Ja, frågan är ju om man gör saker bättre enskilt eller tillsammans? Eftersom vi har varit med och format Equmeniakyrkan, så kan man ju tänka sig att vi ser ett större värde i ett större ”vi”
Kyrkornas Världsråd (KV) som formerades 1948 är en gemenskap för ungefär 25% av världens alla kristna. Equmeniakyrkan är en av 348 medlemskyrkor och sedan länge har svensk kristenhet och ekumeniska strävanden varit viktiga både i KV:s historia och i vår egen kyrkohistoriska skrivning.
Equmeniakyrkan stöder arbetet inom KV på flera sätt, men framför allt med fokus på klimaträttvisa (ECO-Justice) och HIV och AIDS-prevention genom EHAIA. Ett gemensamt initiativ från kyrkor i Afrika att tillsammans med den större gemenskapen inom KV arbeta med frågor om identitet, sexualitet, gender och stigmata utifrån bibelns texter och i en afrikansk kultur och miljö.

Jag tog över som handläggare för projekt i våras efter Els-Marie Carlbäcker som hanterat det i tio år. Därför var det med stor förväntan och inspiration som jag deltog i ”Grundkurs i ekumenik” (Ecumenical Formation Seminar) vid KV:s kansli i Genève, Schweiz i veckan som gick.
Vi var 21 deltagare från 10 länder, från Kanada och Sverige i norr till Sydsudan och Uganda i söder, från USA i väst till Myanmar i Öst. Vi hade olika bakgrund, en del representerade missionsorganisationer, andra kyrkosamfund. För någon var det första gången utomlands och andra hade bott och arbetat långa perioder utanför sitt eget sammanhang.
Det som var påtagligt var att vi alla hade en djup och ärlig förväntan på vad veckan skulle ge oss, och kursen var också upplagd så att vi fick föreläsningar och lektioner i hur KV är strukturerat och hur de arbetar, men sedan var det också mycket tid för reflektion och delande med varandra. Och det är ju just där som ekumeniken formas – i mötet med varandra.

Under veckan fick vi lära oss om hur man bygger fred konkret, fastän omgivningen präglas av våld. Vi diskuterade om det finns ett mervärde i att vara en trosbaserad rörelse som arbetar med utvecklingssamarbete – och vad det i så fall är. Vi fick lära oss om den ekumeniska rörelsens historia och samtalade om kommande utmaningar för den. Och inte minst så fick vi möta de människor som finns bakom alla program och strategier. Människor som liksom du och jag längtar efter att få göra skillnad – tillsammans.
Jag tror att Kyrkornas Världsråd är viktigt. Och jag tror att det är viktigt att Equmeniakyrkan är med och påverkar, engagerar sig och fortsätter arbeta och samtala i den ekumeniska rörelsen. Ingen av oss har hela bilden, utan vi behöver varandra för att få en klarare bild av Gud.
Gunilla Ikponmwosa