Ytterligare en missionär vid namn Wilhelm kapitel 2

1896 förflyttas Sarwe till Tiflis för arbete inom Kaukasienmissionen. På initiativ av sjukgymnasten Ida Öberg börjar han missionsarbete bland jesiderna. År 1911 förflyttas han igen, denna gång till S:t  Petersburg där han blir kvar som missionär till tiden för krigsutbrottet 1914. Senare kommer han att  leda hjälpverksamhet för Röda Korset i Ryssland och bland ryska krigsfångar i Tyskland. Under hungersnöden år 1922 och 1929 ledde han hjälpexpeditioner till Gammalsvenskby.

Om hjälparbetet bland armeniska flyktingar under 1800-talets sista år skriver han:

 ”Åren 1894-1897 stå med blodskrift tecknade i det så hårt prövade armeniska folkets historia. /…/. Överallt i turkiska Armenien och i Araratslandet hördes klagan och sorg bland folket. Stormakterna kunde eller  vågade icke för varandra göra någonting. Åtminstone tedde sig ställningen så för den utomstående, men häröver må en högre makt döma”.

Han ägnar ett helt kapitel åt sitt möte med Lev Tolstoj :

”När Mensjikof och jag skildes vid avresan från Neplujefs, övertalade han mig att också besöka Leo Tolstoj. Jag invände att det föll sig svårt för mig att besvära den store författaren med besök, då denne ständigt var omgiven av gäster från alla håll. Mensjikof erbjöd sig  då att rekommendera mig, och så bestämde jag mig för att resa till Jásnaja Poljána.”

Väl framme träffar han både en annan gäst, en ung rysk resenär, och Tolstoj själv som var på väg till sitt morgonbad i dammen. Den unge mannen i parken är luspank , har inte ens pengar till biljetten hem, och vill att Tolstoj ska underhålla honom vid universitetet i Moskva (!). Tolstoj beklagar sig för Sarwe ”som hade vi varit gamla bekanta”, och glömmer sitt morgonbad för att istället gå på promenad med Sarwe under de lummiga, höga träden i parken.

Wilhelm Sarwe avled 1948.  Hans personarkiv finns på Riksarkivet i Stockholm. Gå dit och läs vidare i breven!

Källor: Sarwe, Wilhelm: Bland Rysslands folk I och II

Laura Neill

arkivarie

• Dela