Ett fängelse kan se ut på många olika sätt
Det är mycket frustration och mycket längtan jag möter, behov att få dela och berätta. ”Kyrkan är de enda som bryr sej om oss”, sa en man på Svartsjö. ”Ingen annan från samhället kommer ju och hälsar på oss”, sa han. Läs Carin Hemmatis blogginlägg om sin tjänst som fängelsepastor.
Publicerat 22 oktober, 2014
Observera
Denna text publicerades första gången den 22 oktober, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
”Det som slagit mej under denna tid är hur sant det är, att det inte finns något ”vi och dom”. Vem väljer sina föräldrar, arv eller uppväxtmiljö? Livet kommer till oss, men samtidigt kan vi inte bortse från det ansvar vi alla har som människor, att göra goda val, både för oss själv och för andra. Men klart är att förutsättningarna är oerhört olika och väldigt orättvisa, människor emellan.”
I Equmeniakyrkan finns ett 50-tal medarbetare som arbetar inom Kriminalvården. Denna vecka gästbloggar Carin Hemmati på församling och samhälle-bloggen. Carin är församlingsföreståndare i Hallundakyrkan och började nyligen också arbeta deltid som fängelsepastor. Du hittar hennes blogginlägg här.
