Missionskyrkan i Kobe 30 år
Publicerat 8 maj, 2012
Observera
Denna text publicerades första gången den 8 maj, 2012. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
(klicka på bilderna)
För 30 år sedan byggdes missionskyrkan i Kobe. Kyrkan invigdes den 4:e april 1982. Församlingens vision var att vara ett vitt kapell i storstaden. Kyrkan, en trevåningsbyggnad belägen en bit upp för backen mellan hamnen, som tar emot skepp från alla världens områden, och det gröna Rokko berget, ligger i hörnet av en storstadsgata. Mitt emot kyrkan ligger en mellanstadieskola. Snett över gatan ligger en stor och öppen plats för lek och rekreation. Annars omges byggnaden av både höga och låga byggnader. När kyrkan planerades och byggdes hade NSKK stora visioner för mission i storstad. Under 1980-talet och början på 90-talet hade kyrkan volontärer som Eva Larsen (Kristiansson), Per Sjönneby och Lars-Anders Kjällberg, med flera. Andra utlänningar som Paul-Gerhard och Claudia Knöppel förknippas också med denna kyrka. Kyrkans både materiella grundläggande och andliga arbete har naturligtvis starka kopplingar till Gunnar och Marianne Kristiansson och Anna-Maj Ohlson. Också paret Kono har varit en avgörande kraft i kyrkans första utvecklingsskede. 1987 började Kasamaki Masashi och fru Yoko pastorsarbetet här. (De studerade i på Lidingö 1986.) Kyrkan har varit en mötesplats för både ung och gammal, och under åren fram till 1995, hade det vita kapellet i storstaden växa i numerär. Man hade då förutom söndagsmöten också studentmission, söndagsskola och café-kvällar. Församlingen var ganska ung vid den tiden, men fler och fler något äldre inlemmades i de gemenskapen.
Den 17 januari 1995 drabbades Kobe stad av den stora jordbävning som kallas Hanshinawajidaishinsai. Omkring 6000 människor omkom genom hus ras och brand. Kyrkan drabbades också, men väl nog stannade lutning inom de tillåtna 7 graderna. Pastor Ito Mariko, som var kyrkans pastor sedan 1992-2004, var vid tillfället inte hemma. En första tiden efter själva jordbävningen tjänade kyrkan som samlingsplats för många människor som förlorat hem och anhöriga. NSKK hade med denna kyrkan en bas att arbeta utifrån vad det gällde att ge stöd och konkret hjälp i katastrofen. Genom det arbetet blev kyrkan ett gott vittnesbörd om osjälviskhet. För många av medlemmarna blev också med det kyrkan en tröstens plats. Men de ganska stora skadorna krävde en omfattande reparation. Genom reparationen fick kyrkan nya innerväggar i furu. Yttersidan målades om i en varm, gulbeige, färg. Möbleringen byttes ut 1999, och nu är det sköna stolar, som skänkts från Norge, att sitta i för gudstjänstbesökare.
Söndagen den 22:a april 2012 firade församlingen 30 år. Lokalen var naturligtvis välfylld. Under gudstjänsten predikade NSKK:s missionsföreståndare Kawaguchi Tatsuya från Okayama. Hans textval från Romarbrevet 10:1-15 belystes i predikan utifrån att våra försök att hjälpa människor till tro inte bara handlar om att ha missionsiver. Vår bekännelse av Jesus som Herre och Frälsare är vårt budskap till människor i alla tider och på alla platser. Vårt anropande av Herren är avgörande för både tro och liv. Under gudstjänsten vittnade Teruo Sugimoto, som blev knuten till församlingen under Per Sjönnebys volontärs tid i slutet av 1980-talet, vittnade om kyrkan som hans andliga hemvist. Också Yoshikazu Uotani gav ett vittnesbörd om hur kristen tro fått lysa genom denna kyrka.
Nu tjänar sedan 2008, Fujita Hidehiko med fru Tamae. Kobe kyrka har under de trettio år som förlöpt varit utan pastor under 4 år, dock inte helt utan tjänande pastorer, som besökt och predikat, undervisat och stött medlemmarna i deras outtröttliga arbete för evangelisation i storsaten Kobe. Firandet fortsatte med gemenskap och återblickar under måltiden efter mötet. Shinichi Morooka (som i stort sett utformat kyrkans arkitektur) sjöng några av de egna låtarna, till stor glädje för dagens firande gäster.
Jan-Åke Palmaer
Missionär i Japan
