Om att låta någon be för en

Den senaste tiden har jag fått finnas i en hel del sammanhang där jag fått möta personer och ledare från många av våra församlingar. Det har varit ledarsamlingar, informationsträffar, besök hos ungdomsanställda, medverkan på gudstjänster, eller större regionala träffar. Och det är verkligen trevlig, jag är så glad för dessa mötena, och det är det bästa i mitt jobb.

Och vid flera av dessa tillfällena har vi erbjudit personlig förbön, och just i den stunden så är det som att det verkligen brinner till för många. När vi har slutat informera, visionera, prata ledarmetodik och annat, och istället lägger händerna på varandra och ber om Guds hjälp och ingripande, då på något sätt känner man att så mycket blir på riktigt. Och jag blir så glad när man antingen möter ledare från små sammanhang där man kan tycka att det är tufft med få barn och få ledare, men så får man be för deras längtan om att något nytt skall hända och ske i deras liv och deras församlingar, eller när man möter ledare från stora församlingar med mycket barn och unga och många ledare, och så vill dom också att vi skall be för det dom finns i, och att Gud skall göra mer saker i deras liv och församlingar.

Och detta lär mig att i alla sammanhang kan vi be för varandra, oavsett om vi tycker vi är bra på något eller lite sämre, om vi ser mycket resultat eller inga alls. Guds ingripande och hjälp behöver vi alltid, för finns vi i kyrkor och församlingar så är verket hans, inte vårt. Och därför skall vi fortsätta be, be och be.

Och min uppmaning och uppmuntran till dig är denna: Hitta någon som vill be för dig, fråga någon du har förtroende för att be till Gud för dig och över det sammanhang du finns i, och kom ihåg att Gud inte begränsas av små eller stora sammanhang, hans ingripande är alltid möjligt!

/John Eidering

• Dela