’- Som kristna bör vi inte välja sida i en konflikt utan välja att förespråka fred och rättvisa!

Sune Fahlgren, lärare på Teologiska Högskolan, är mycket engagerad i det som nu sker i Israel och Gaza. Han menar att vi som kristna inte bör ta ställning för någon av parterna i ett krig, utan alltid förespråka fred och värna den lilla människan.

Observera

Denna text publicerades första gången den 1 augusti, 2014. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

PalestinaIsrael

Kriget på Gazaremsan är nu inne på sin tredje vecka och skördar allt fler offer. I tidningar och på sociala medier får konflikten stort utrymme och åsikterna är många. För eller emot Hamas, för eller emot Israel.

– Jag tycker inte att vi kristna ska bidra till en fortsatt polarisering för eller emot – man måste inte ha åsikter om allt. Vi behöver inte försvara eller ta ställning för någon av de stridande parterna, men vi behöver ta aktiv ställning för fred och rättvisa och mot kriget och våldet.

Sune Fahlgren är lärare och utbildningsledare på Teologiska Högskolan i Stockholm och djupt engagerad i det som nu sker i Gaza. Som tidigare direktor för Studieförbundet Bildas kontor i Jerusalem har han själv bott och arbetat i landet, mitt i den ständigt pågående konflikten.

– När jag bodde där var jag tvungen att sätta mig in i frågorna på ett annat sätt, för de var ständigt närvarande. Efter att jag flyttade hem har jag fortsatt att följa situationen, främst genom alla vänner som bor i området. Ibland känns det som att jag har konflikten i mitt vardagsrum.

Sune känner sig ödmjuk inför de, som han menar, komplexa motsättningarna, och mycket av sin kunskap och sitt förhållningssätt har han fått från den kristna minoriteten i området. Han lyfter gärna fram betydelsen av bildning, av fördjupad kunskap och insikt, för att kunna bidra till fred och försoning i världen.

– Jag lärde känna många kristna och de är mina ögon och öron, de hjälper mig att se saker från andra perspektiv och de slår hål på polarisering och förenklingar. De kristna i Jerusalem har erfarenheter av att leva sida vid sida med judar och muslimer, och under olika riken och herravälden. Framförallt framhåller de att konflikten mellan Israel och palestinierna är en politisk konflikt som måste lösas politiskt genom förhandlingar och ickevåldsaktioner. Detta är i grunden inte en konflikt mellan religioner, även om konflikten har religiösa inslag.

Det finns många på vardera sida som strävar efter fred och rättvisa. Målet är en tvåstatslösning som ger trygghet och framtid för både Israel och Palestina. Men just nu tycker Sune att allt pekar åt fel håll.

Ömsesidigt förtroende och tillit krävs enligt Sune för att skapa en fredligare framtid. Men så länge palestinierna inte har någonting att luta sig mot, inget land eller rättigheter att bygga sin framtid på, och så länge muren separerar de båda folken och blockaden av Gaza tar bort möjligheterna att utveckla ett normalt samhälle, tror Sune att det är svårt att försonas.

– Hur man än vrider och vänder på dessa motsättningar är ockupationen och det växande antalet bosättningar på Västbanken de stora hindren för en djupgående förändring till fred.

Han kallar det pågående kriget en fruktansvärd humanitär katastrof, och menar att det krävs en djärvhet för att komma bort från de låsningar som finns, annars finns det stor risk att kriget blir långvarigt.

– Alla fredssamtal under många år har misslyckats, och jag uppfattar inte att det finns en riktig vilja hos parterna att lösa konflikten. Övriga världen måste ställa resoluta krav på Israel och Hamas, annars går det inte.

– Vi måste kunna se den lilla människan i det här. För mig som kristen finns det inget argument som rättfärdigar krig och våld. I Jerusalem mötte jag kyrkor som ser människan, ser betydelsen av det civila samhället och söker en tredje väg i den pågående konflikten. Ingen har rätt vid krig – alla har fel. Det finns inga lyckade krig, och vi behöver skapa opinion kring att krig alltid är fel, snarare än att ta parti för den ena eller andra sidan.

– Det är särskilt allvarligt när kristna med hjälp av dålig teologi tar parti för en part i denna konflikt. En del kristna ”står med Israel” därför att de ser staten Israel som uppfyllelsen av Guds löften. Andra kristna är solidariska med palestinierna därför att de har en politisk teologi som fokuserar på ”de förtryckta”. Vi behöver teologi som inte gör Gud och människor till fångar i en konflikt. De kristna jag mötte i det heliga landet har en teologi om hoppet som gör att man står emot det onda och håller ut i kampen för en mänskligare värld.