Studenttider och framtidsdrömmar
Publicerat 8 juni, 2011
Observera
Denna text publicerades första gången den 8 juni, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Idag är det många som tar studenten här i Stockholm. Jag gick förbi en hel del finklädda och stolta föräldrar på väg till jobbet i morse som bar på skyltar och blommor. På TV4 intervjuades några studenter och de verkade alla vara optimistiska inför framtiden; det skulle jobbas lite först och se’n skulle man läsa vidare.
När jag var i Indien i mitten av maj så pratade jag med några av kyrkans ungdomar om deras framtidsplaner. De ville läsa vidare för att kunna få ett bra jobb. Men det är svårt att komma in på utbildningarna. Bra skolor innebär höga skolavgifter. Konkurrensen är dessutom stenhård för att komma in på t.ex. en läkar- eller ingenjörsutbildning. Har man pengar kan man ta sig in på annat sätt. Men för många ambitiösa ungdomar blir det aldrig möjligt att läsa det man hade önskat. Eller ens att överhuvudtaget läsa vidare.
Jag blev därför så glad häromdagen när brevet kom från Sveriges Ekumeniska Kvinnoråd att vi återigen fått pengar till stipendier! Varje år hjälper vi våra systerkyrkor på olika håll i världen att söka så kallade böndagsstipendier från SEK. De går till unga kvinnor som vill utbilda sig men inte har ekonomisk möjlighet till det. I år har vi fått stipendier till 29 kvinnor. De läser allt ifrån företagsekonomi till jordbruksindustri och medicin.
En av tjejerna träffade jag senast i Indien. Hon heter Vinita och läser naturkunskap på motsvarande gymnasiet. Hennes två äldre systrar, Neeta och Smita, har med böndagsstipendier utbildat sig till sjuksköterska respektive biolog. En av dem har just gift sig och eftersom hon har ett jobb och tjänar egna pengar så behövde familjen inte betala någon hemgift, som annars är vanligt i Indien. Det hade blivit dyrt för familjen annars att betala för alla döttrar; särskilt som pappa Anna (!) är pastor inom HCC och har en mager månadsinkomst. Nu kan döttrarna i stället vara med och bidra in i familjens ekonomi. Det blir säkert de som hjälper sin lillebror om några år när han ska läsa vidare. Han har siktet inställt på läkare och pluggar hårt för att nå det målet.
/Rut Lindén, Asienhandläggare
