Tack gode Gud för FN!
Publicerat 4 oktober, 2011
Observera
Denna text publicerades första gången den 4 oktober, 2011. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.
Det är den 27 september i FN-byggnaden i Genève. Ett 50tal personer från ett 40 tal länder sitter i rum XXII, var och en vid sin mikrofon och med var sin praktisk liten högtalare som de kan hänga över örat så att de hör vad var och en säger. Detta är en arbetsgrupp som diskuterar ett resolutionsförslag mot rasism och främlingsfientlighet (xenofobi) som de afrikanska staterna i FN:s råd för mänskliga rättigheter lagt fram. I arbetsgruppen sitter representanter för de stater som är medlemmar i rådet för mänskliga rättigheter. Argument och formuleringar diskuteras och vänds fram och tillbaka till dess man kommit fram till en så stor samsyn som möjligt.
Jag har fått förmånen att representera Världsbaptistalliansen (BWA) i FN:s råd för mänskliga rättigheter (UNHRC) i Genève . BWA har tillika med några hundra andra frivilligorganisationer observatörsstatus i UNHRC. Det innebär att vi kan vara med på alla plenarmöten och de flesta arbetsgruppsmötena, vi har rätt att själva lägga fram inlägg till plenarmötena och inte minst ta kontakt med medlemsländernas delegationer och de specialrapportörer som ansvarar för de olika ämnesområdena och som aktivt arbetar i kontakt med länderna för att se att beluten genomförs. Samma rätt har också de länder som inte är röstande medlemmar i rådet. För mig är detta första gången i Genève och en vecka av lärande och av att knyta så många kontakter som möjligt.
Jag hade även ett möte med Christina Papazoglou, ansvarig för arbetet för mänskliga rättigheter i Kyrkornas Världsråd med huvudkontor i Genève. Vi samtalade om hur vi tillsammans skall kunna på bästa sätt bidra till arbetet för mänskliga rättigheter inom FN-systemet.
I slutet av veckan var det sedan dags för resolutionsförslaget om rasism att tas upp i beslutsmötet i stora plenisalen. Nu fick även icke-medlemsländer och frivilligorganisationer göra inlägg. Efter många inlägg och en del debatt mellan länderna beslutade rådet att anta resolutionen. Den artonde sessionen för rådet för mänskliga rättigheter avslutades sedan efter någon dag. Fyra veckors manglande, enskilda överläggningar och diskuterande i arbetsgrupper har resulterat i många angelägna resolutioner och många möten. Jag hoppas att jag själv blivit lite klokare och kan se hur BWA och vi kyrkor och frivilligorganisationer kan bidra till en bättre värld där människor kan fritt tro, utvecklas och leva i trygghet och hopp.
Tack Gode Gud för FN och för att det finns mötesplatser där stater och makthavare möts för att samtala och försöker hitta lösningar utan att skjuta på varandra. Ibland misslyckas det – men ofta lyckas det.
Christer Daelander
