Paulus kallade de för Hermes

Bläckpenna

I min teologi finns ett antal centrala faktorer. En av dem är Paulus teologi om korset. Den hittar vi framförallt i fem av Paulus brev: Romarbrevet, de två Korintierbreven, Galaterbrevet och Filipperbrevet. Luther kallade Romarbrevet för det klaraste evangeliet och en av hans viktigaste texter var hans stora kommentar till Galaterbrevet. Så här rör vi oss kring de texter i Nya testamentet som har betytt mest för reformatorisk teologi.

En annan central faktor i min teologi är det vi kallar hermeneutik. Det är ett svårt ord bland annat därför att det har tre olika betydelser i svenska språket. Det används dels inom samhälls- och beteendevetenskap som en metodisk ansats som står i motsats till positivism, dels som läran om hur vi tolkar och dels som en gren inom den västerländska filosofin med tänkare som Wilhelm Dilthey, Hans-Georg Gadamer och Paul Ricoeur för att nämna några.

Den hermeneutiska teologin kallar vi ibland den teologi som teologer som försöker tänka teologi i den hermeneutiska filosofins förlängning, till exempel David Tracy och Werner Jeanrond, har skrivit fram. Själv har jag skrivit en doktorsavhandling om hermeneutisk teologi. Ibland beskrivs den hermeneutiska teologin som vår tids version av det vi en gång kallade liberalteologi. Det ligger något i det, även om det är en stark förenkling.

Den hermeneutiska filosofin anklagas ibland för att vara relativistisk. Detta är en grov missuppfattning. Den hermeneutiska filosofin har ett starkt ödmjukt drag och insisterar på att det sällan eller aldrig finns enkla svar på betydelsefulla frågor och att man skall lyssna på olika röster. Men det betyder inte att det är en filosofisk eller teologisk kålsuparteori där allt ses som lika sant eller lika giltigt.

Den hermeneutiska filosofins och teologins nyckelbegrepp är tolkning, föga förvånande. Utgångspunkten är att det enda sätt för verkligheten att få en mening för oss är genom att vi tolkar den. När vi tolkar gör vi det på olika sätt i olika historiska och sociala sammanhang. Det gör att mångfald och tid är centrala begrepp för dessa sätt att tänka.

Tolkning utgör både en kraftig potential för tänkandet som öppnar stora möjligheter att tänka om och att tänka nytt. Samtidigt utgör tolkningen en begränsning för tänkandet då den framhäver vikten av respekt för andra tolkares integritet och frihet att tolka annorlunda än en själv.

Det är ingen slump att hermeneutikens stora portalgestalt var den protestantiske teologen Friedrich Schleiermacher. Han tänkte i förlängningen av Paulus korsteologi och dess betydelse för reformatoriska teologier. Paulus korsteologi handlar om en hissnande omtolkning av innebörden av Jesu kors och Jesu död. I Paulus teologi är korset det enda som vi som kristna kan berömma oss av (Gal 6:14).

Jesu lidande, korsfästelse, död och begravning har på ett fundamentalt sätt förändrat våra livsvillkor. Denna Kristi försoningsgärning gör att livet får ett helt annorlunda innehåll. Korset, tortyrens och avrättningens redskap, blir ett segertecken. Att ett kors kan tolkas på ett sådant sätt visar den mänskliga tolkningsförmågans kraftfulla potential till om- och nytolkning.

Därför är det så spännande att vi läser i Apostlagärningarnas fjortonde kapitel att folket i staden Lystra vid ett tillfälle kallade Paulus för Hermes (Apg 14:12). Hermes var den som förmedlade och tolkade gudarnas budskap till människorna i den grekiska mytologin. Det är från hans namn som ordet hermeneutik kommer. I berättelsen om Paulus i Lystra blev Paulus upprörd över att bli hopblandad med grekisk mytologi. Jag kan ändå inte låta bli att fascineras av att Paulus en gång blev kallad Hermes, Paulus som i sina brev kom att bli en stor inspiration till våra tiders hermeneutik och den västerländska filosofins reflektioner över den mänskliga tolkningsförmågans resurser och svagheter. Som sådan kom Paulus att förmedla ett budskap från Gud till oss människor och där finns en beröringspunkt mellan honom och mytologins Hermes.

Arne Fritzson

Arne Fritzson

Teologisk sekreterare

0739-86 16 71

arne.fritzson@equmeniakyrkan.se