Ibland diskuteras det om det verkligen finns två skapelseberättelser i Bibeln: en i Första Mosebokens första kapitel och en annan i samma boks andra kapitel. Dessa två kapitel har två olika skapelseberättelser. Det stämmer alltså att det finns två skapelseberättelser i Bibeln.
Det finns faktiskt många fler, till exempel en i Nehemja 9 och en annan i Job 38. Det finns flera skapelseberättelser i Psaltaren, till exempel i psalm 89 och i psalm 136. Den mest kända skapelseberättelsen i Psaltaren finns i den 104:e psalmen.
Liksom de andra berättelserna i Bibeln om hur Gud skapar världen är Psaltarens 104:e psalm framförallt en lovsång till Gud och ett uttryck för tacksamhet för att Gud har skapat livet och tillvaron. Grunden för Bibelns och den kristna skapelsetron är just detta: en tacksamhet över att Gud har skapat oss, allt levande och hela kosmos.
När vi i trosbekännelsen säger att vi tror att Gud har skapat himmel och jord är det en bekännelse till Gud som livets Gud och en tacksamhet för att Gud har skapat hela tillvaron.
För kristen tro är inte tillvaron i sig något tomt som blir bra eller dåligt beroende på vilket innehåll vi ger det. Tillvaron i sig är en Guds gåva, ett utflöde av Guds kärlek och en välsignelse. Som kristna är vi glada för att få finnas till och vill var morgon förkunna Guds nåd och var natt Guds trofasthet (Ps 92:3).
Psalmisten skriver:
Du ger dem, och de tar emot,
du öppnar din hand, och de äter sig mätta.
Du döljer ditt ansikte, och de blir förskräckta,
du tar ifrån dem deras ande, och de dör
och blir åter till mull.
Du sänder din ande, då skapas liv.
Du gör jorden ny.
I biblisk skapelsetro är inte skapelse något som hände en gång och sedan har Gud slutat skapa utan så länge tillvaron finns skapar Gud. Skapelse pågår. Tillvaron finns därför att Gud ständigt skapar. Vi finns därför att Gud vill att vi ska finnas.
Den kristna skapelsetrons grundfråga är: Kan jag vara glad för att Gud har skapat världen eller hade det varit bättre om Gud låtit bli att skapa den här tillvaron? Tänk så mycket lidande och ondska som inte inträffat om ingenting av allt i livet funnits till. Väger alltid det positiva i tillvaron upp allt det negativa?
Kristen tro vägrar att göra sådana kalkyler. Tillvaron finns därför att glädjen, omsorgen och kärleken finns och det ger hela tillvaron mening. Att leva är att kunna göra det vackraste som finns: att ta emot kärlek och att ge den vidare. Livet är fantastiskt. Därför är det finaste vi kan få evigt liv. Gud vill ge oss liv, liv i överflöd (Joh 10:10).
