Psalm 1 – en moralkaka eller en trösterik text om tillvarons ordning
Publicerat 1 augusti, 2025
Lycklig den som inte följer de gudlösa, inte går syndares väg eller sitter bland hädare utan har sin lust i Herrens lag och läser den dag och natt.
Han är som ett träd planterat nära vatten – det bär sin frukt i rätt tid, aldrig vissnar bladen.
Allt vad han gör går väl
Psaltaren 1:1–3
Ibland diskuteras det om det är bra eller dåligt med skrivna böner. Den frågan tänker jag mig aldrig diskuteras i sammanhang där man är väl förtrogen med Bibeln. Jesus gav sina lärjungar en förskriven bön, Vår Fader, när det bad honom att undervisa dem om bön och det vimlar av underbara böner i Bibeln, inte minst i Gamla testamentet.
Man lär sig mycket om bön om man är en flitig bibelläsare. Abraham, Mose, Mirjam, Hanna, David, Salomo, Hiskia, Jeremia och Job är några av de många bönens människor som vi möter i Gamla testamentet.
Men Bibelns stora bok med skrivna böner är naturligtvis Psaltaren, denna underbara pärla mitt i vår bibel, Själv njuter jag så mycket av att läsa Psaltaren att jag ibland måste ta mig i kragen för att inte läsa Psaltaren jämnt. Det finns ju andra bibelböcker och andra läsvärda böcker än Bibeln.
Psaltaren är en bönbok för hela livet. Här speglas livet som det är på ett befriande ärligt sätt. Här möter vi jublande lovsånger, beckmörka klagosånger, förundran över Guds godhet och böner som uttrycker en irritation över att Guds handlande förefaller obegriplig och inte helt rättvist. I Psaltaren möter vi ärlig ilska riktad mot Gud.
Psaltarens 150 psalmer utgör en helhet, vilket gör att de enskilda psalmerna inte behöver vara nyanserade. I den åttioåttonde psalmen är allt beckmörkt och så får det vara. Glädjen och lovprisningen finns i andra psalmer.
Detta får man tänka på när man läser psalmerna. Det gäller till exempel psalm ett. Jag, och jag vet att jag inte är den enda, har ibland har känt den psalmen som en aning mästrande, som en moralkaka. Jag har frågat mig vad som skiljer den psalmen från det som Jobs vänner säger till Job och som Gud säger inte är sanning om sig själv i Job fyrtioandra kapitel.
Men livet är inte så enkelt att det som är sant i vissa sammanhang är sant alltid och överallt. Det blir omöjligt för någon text att säga något till oss om vi kräver av den att den ska vara så nyanserad att det den säger ska vara relevant i alla tillvarons många kontexter.
Om vi vill vara ärliga och uppriktiga bibelläsare behöver vi kännas vid det som skaver i texterna men vi ska inte sluta vårt studium där. Ett skav diskvalificerar inte texter från att tala till oss. Om det skulle göra det undrar jag om någon text skulle kunna bli meningsfull för oss.
Ibland, faktiskt förvånansvärt ofta, är den som inte följer de gudlösa, inte går de gudlösas väg eller sitter bland hädare utan har sin lust i Guds lag lycklig och det är väl underbart att det är så.
Vi får ibland känna oss som träd planterade nära vatten som får kraft och näring till att bära frukt i rätt tid och vars blad aldrig vissnar. Det kanske inte alltid går oss väl. Men tillräckligt ofta för att glädjefullt kunna reflektera våra liv i Psaltarens första psalm. Behöver vi andra texter för att spegla våra liv så finns de massa andra psalmer i denna fantastiska bibelbok.
