Tillsammans med alla de heliga
Stå fasta och var stadigt rotade i honom, så att ni tillsammans med alla de heliga förmår fatta bredden och längden och höjden och djupet och lära känna Kristi kärlek som är väldigare än all kunskap, tills hela Guds fullhet uppfyller er.
Ef 3:17b-19
Det finns många fantastiska, poetiska och vackra ord i Bibeln om Guds kärlek. En av dem som fascinerar mig mest är ovanstående ord från Efesierbrevets tredje kapitel. En sak som jag tycker är så spännande är att den framställer Guds kärlek som fyrdimensionell. Bredden, längden och höjden är tre dimensioner, de tre som bildar det rum som vi lever i. Men i texten i Efesierbrevet läggs en fjärde dimension till: djupet.
Jag vet inte hur Paulus, eller vem det nu var som skrev brevet, tänkte när hen skrev det där om de fyra dimensionerna, men jag ser det som ett fantastiskt sätt att visa att Guds kärlek är så väldig att den spränger våra mänskliga begrepp och kategorier. I Guds närvaro finns fler dimensioner, djup som är Guds verklighet och som genomsyrar och förändrar våra liv.
Ibland har jag svårt med ordet andlighet. Det kan associeras med en hellenistisk filosofi, som ser det materiella som något sekundärt och mindre fint eller viktigt än det andliga, och det skapar problem för mig när det kommer till begreppet andlighet. Därför har ordet inkarnation alltid varit viktigt för mig. I Jesus Kristus blev Gud kött som det står i Johannesevangeliet 1:14. (Just här tycker jag att NT81:s översättning kan diskuteras. Det står sarx, som betyder ”kött”, i grundtexten, inte det grekiska ordet för människa, anthropos.)
För mig är det viktigt att det står just ordet kött, inte kropp. Det blir liksom lite mer materiellt. Det handlar verkligen om kött, om kropp och kroppsvätskor. Det materiella är inte främmande för Gud, utan i Kristus har Gud kropp precis som vi, med allt vad det innebär.
Så ordet andlighet betyder inte en finare och mer gudomlig del av tillvaron än den materiella verkligheten. Ordet säger bara att verkligheten är större och mer komplex än det vi kan uppfatta. Det finns bortomsinnliga dimensioner som är andliga just därför att de finns utan att våra sinnen uppfattar dem, men de andliga dimensionerna är varken finare eller mer gudomliga än de dimensioner som är materiella och som våra sinnen kan uppfatta.
Det är kärlekens djupdimensioner som gör att vi kan hoppas på att Guds kärlek är det som skapat, uppehåller och en gång skall sammanfatta hela tillvaron. Guds kärlek är den förvandlande närvaro som gör att vi kan tro att kärleken är tillvarons yttersta kraft, trots allt som vi ser runt omkring oss som tycks peka på att så inte är fallet.
Rikedomen i Guds kärlek förstår vi inte. För att vi skall kunna omfatta den rikedomen behöver vi komma tillsammans i hela Guds kyrka. Det är bara tillsammans med alla de heliga, alla som vill höra till Jesus Kristus, som vi förmår fatta rikedomen i Guds kärlek. Därför behöver vi kristna varandra.
Det är därför det är viktigt med ekumenik. Vill vi möta fullheten i Guds kärlek behöver vi kristna vara tillsammans. Utan denna gemenskap kan kyrkan inte leva i Guds mission på det sätt som Gud har kallat sin kyrka att göra.
Kyrkan är kallad till ekumenik, till att söka enhet mellan världens kristna, inte för sin egen skull utan för världens skull. Vi är inte ekumeniska bara därför att det är trevligt, utan för att vi skall lära känna hela Guds kärlek och kunna vittna om den för världen.
Världen behöver Guds kärlek. Guds kyrka är kallad att berätta om den för världen. Det gör kyrkan bäst om den står enig. Därför skall vi inte välja om vi skall jobba med mission eller med ekumenik. Det är först när dessa förenas som de båda kommer in i sitt rätta sammanhang. Man kan inte vara kristen på egen hand. Kristen tro är inte i första hand ett tankesystem eller en idétradition som vi intellektuellt kan välja att omfatta, utan det är ett sätt att relatera till tillvaron.
Att vara kristen är att känna en tillit till Guds kärlek och leva i tron att ett annat fantastiskt bibelord om Guds kärlek berättar den djupaste sanningen om våra liv i levande och treenig Gud, nämligen Romarbrevet 8:38f.
Ty jag är viss om att varken död eller liv, varken änglar eller andemakter, varken något som finns eller något som kommer, varken krafter i höjden eller krafter i djupet eller något annat i skapelsen skall kunna skilja oss från Guds kärlek i Kristus Jesus, vår herre.
Romarbrevet 8:38f
