Befrielsens måltid

Nattvardsbröd i en korg

Vi befinner oss i kyrkoårets mest jublande tid, påsktiden, då påsknattens jublande rop om att Kristus är uppstånden ekar i våra inre och I kyrkans liv.

Vi minns påskens alla dramatiska händelser alltifrån konflikterna med det religiösa och politiska etablissemanget i Jerusalem till Jesu död och begravningen och så det helt överraskande slutet, som förändrade innebörden av alla tidigare händelser, Jesu uppståndelse från de döda på den tredje dagen.

Allt det där hemska som hände tidigare i påskveckan är fortfarande hemskt och avskyvärt, men de visade sig samtidigt vara steg på vägen till uppståndelsen, livets seger över döden och all ondska som vill hindra oss att leva det liv i överflöd som Gud vill ge oss.

En händelse som vi tänker annorlunda om är den sista måltiden som Jesus delade med sina lärjungar innan sitt lidande då han instiftade ett av de två sakrament vi har i den protestantiska delen av Guds kyrka: nattvarden.

Då Jesus samlade sina lärjungar kring sig i salen på andra våningen så firade man en judisk sedermåltid, påskmåltiden, som man firade för att minnas den viktigaste händelsen i Gamla testamentet, folkets befrielse undan slaveriet i Egypten. Detta motiv finns kvar i den kristna tydningen av Jesu sista måltid med sina lärjungar innan hans lidande.

Men detta motiv fördjupas och ytterligare dimensioner läggs till tolkningen av de verkligheter som nattvarden gestaltar för oss. Den befrielse som nattvarden, denna enkla måltid, aktualiserar för oss har kosmiska betydelser. Vi befrias från all ondska, till och med döden.

”Var gång ni äter det brödet och dricker den bägaren förkunnar ni alltså Herrens död, till dess han kommer”, skriver aposteln Paulus (1 Kor 11:26). Det var genom att dö som Jesus en gång besegrade ondskans makter: synden, döden och djävulen. När Guds ende son dog då var ondskans makt bruten, då försvann alla dess möjligheter att slutligen besegra Gud, kärleken och livet.

Det är denna befrielse som nattvarden berättar om. Ibland kan denna kosmiska befrielse kännas abstrakt och svår att greppa. Då kan kopplingen till den judiska påsken och berättelsen om hur Israels folk befriades undan slaveriet i Egypten vara till hjälp. Nattvarden pekar på påsknatten. Då tågade folket ut ur Egyptens land, ut ur slavlägret. Det är Gamla testamentets viktigaste händelse. Under påsknatten uppstod också Kristus ifrån de döda och lämnade sin grav som var tom på påskdagens morgon. Det är Nya testamentets viktigaste händelse. Både uttåget och uppståndelsen är befrielsehandlingar som Gud utför mitt i våra liv, i vår världs historia. Detta påminns vi om i nattvarden. Det är verkligen befrielsens måltid.

Arne Fritzson

Arne Fritzson

Teologisk sekreterare

0739-86 16 71

arne.fritzson@equmeniakyrkan.se