Gud bereder ett rum för oss

Kors i motljus

Känn ingen oro. Tro på Gud, och tro på mig. I min faders hus finns många rum. Skulle jag annars säga att jag går bort för att bereda plats för er.

Joh 14:1–2

Återigen ser vi bilder av människor på flykt. De som har fått bryta upp från sitt sammanhang och hals över huvud fått lämna hem, nära och kära, och söka sig ett nytt och främmande sammanhang. I dessa tider påminns vi om betydelsen av ett hem, ett sammanhang där man får vara stilla och vila, en plats för återhämtning och rekreation. Vi behöver ett sammanhang som vi kan kalla ”hem” där vi verkligen känner oss hemma. Att ha ett hem är viktigt för att vi skall känna oss trygga och inte oroa oss.

När man tänker på detta kan man inte låta bli att reflektera över dem som lever med våld i nära relationer, de som blir misshandlade i sina hem av närstående, till exempel föräldrar eller partners. Att inte känna sig trygg i sitt hem utan längta hemifrån är fruktansvärt.

Känner du dig hemma i den här världen, i den tillvaro som är vår? Livet kan vara så vackert och härligt, men alltför ofta blir det inte så bra som vi skulle önska. Vi blir ofta besvikna och tycker det är tråkigt att det som kunde vara så bra inte fick bli det och då kan vi säga ”Så synd!” till varandra. Besvikelser kommer ur att livet inte blev så bra som vi hade tänkt oss.

”Vårt hemland är himlen, och därifrån väntar vi också den som skall rädda oss, herren Jesus Kristus” skriver aposteln Paulus (Fil 3:20). Den här världen är inte vårt djupaste hem, den plats där vi upplever den djupaste lyckan och hemhörigheten. Vi har ett hemland bortom tiden och rummet, i Guds vila och i Guds kärlek.

Dit får vi komma därför att Gud älskar oss och vill befria oss ifrån allt som gör oss rädda, ledsna och besvikna. Dit får vi komma därför att där har Gud i Jesus Kristus berett en plats för oss. Detta gör Gud genom att Jesus lider, dör och blir begraven. I Jesu Kristi död besegras all ondska, allt som förtrycker oss och som hindrar oss från det friska, härliga liv som Gud i sin kärlek vill ge oss.

Jesu seger över ondskan bekräftas på påskdagens morgon då graven lämnades tom och apostlarna fick möta den uppståndne och levande Herren. Det är tecknet på den seger som Jesu vann genom sin försoningsgärning, genom sitt lidande och sin död på Golgata kors.

Jesu död är slutpunkten på den rörelse som Gud gör i Jesus Kristus där Gud i Kristus avstår från sina gudomliga attribut för att i sin kärlek söka upp den mänsklighet som genom synden skilts från Gud. I Kristi försoningsgärning helas de relationer som syndafallet rivit sönder. Genom det får det friska livet en möjlighet.

Guds kärleksgärning i Jesus Kristus kan beskrivas som Guds stora gästfrihet. Genom den bjuds vi in i Guds kärlek och får vara del i det nätverk av kärleksfulla relationer som Gud vill att vi skall leva i.

Nu går vi in i påskhelgen. Vi får följa dramat från det som skedde i Övre salen, till Getsemane, fängslandet, rättegångarna, domen, vandringen på lidandets väg, lidandet, döden, begravningen och så, det helt oväntade, uppståndelsen på tredje dagen ifrån de döda.

Allt detta gjorde Gud i Kristus för vår skull, för att vi skulle ha syndernas förlåtelse och evigt liv. Så bjuds vi in till Guds gemenskap, till det himmelska hem som Jesus berett för oss bara därför att Gud älskar oss och vill att vi skall finnas i Guds gemenskap.

Arne Fritzson

Arne Fritzson

Teologisk sekreterare

0739-86 16 71

arne.fritzson@equmeniakyrkan.se