Om detta må vi berätta…

Observera

Denna text publicerades första gången den 2 september, 2013. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

På skrivbordet ligger spridda dokument från en bunt korrespondens till redaktören för tidskriften Missionsförbundet.  1938 den 2 september skriver Birger Pernow från Svenska Israelmissionen:

”Härmed tager jag mig friheten att översända en avskrift av ett dokument… …På grund av förhållandena i Östterrike måste vi nämligen iakttaga stor försiktighet”

Avskriften är en instruktion på tyska om Hitler-Jugends Anti-kristendomsutbildning, med 35 märkliga argument eller teser mot kristendomen. Pastor Birger Pernow var allvarligt oroad över utvecklingen i Europa. Samtidigt undrar jag hur mycket han  förstod av nazisternas grumliga ideologi, då Pernow själv drevs av en tanke att rädda judar  från nazisternas övergrepp, med hjälp av evangelisk mission och dop. Tyskland hade annekterat Österrike i mars 1938.

Bläddrar jag vidare i dokumenten finns spridda exemplar av inkomna flygblad och propaganda sända till tidskriften Missionsförbundet med förhoppningar om publicering. Jag tror inte redaktören var särskilt förtjust i en mycket märklig  petition ställd till Kungl Maj:t 8 september 1938 där undertecknarna krävde  ”en kristen bibel, icke en bibel som till 3/4 består av judiska sagor och berättelser”.

Det finns mycket att utforska om svensk undfallenhet och rådande tidsanda på 1930-talet och 1940-talet. Vi har tidigare skrivit om Tostarps flyktingläger här på bloggen Tidsperspektiv. Det flyktingläger som bland annat Otto Ullman kommer till, som Elisabet Åsbrink skildrar i sin bok Och i Wienervald står träden kvar.

Forska vidare: Tidningen Missionsförbundets arkiv Korrespondens E1

Läs mer: Elisabeth Åsbrink  ”Och i Wienervald står träden kvar”, 2011, eller se pjäsen Räls.

Debatten som bland annat följde i o m Åsbrinks bokpublicering: Ulf Carmesund Upprörande passivitet hos svenska präster, Dagens Nyheter 2011-10-27

Katarina Thurell

arkivarie Equmeniakyrkan