Filippinsk biskop besökte Equmeniakyrkan

Observera

Denna text publicerades första gången den 26 november, 2015. Den kan därför innehålla information eller ståndpunkter som är inaktuella. Den finns tillgänglig på hemsidan för arkivändamål.

20151122_130618För någon vecka sedan träffade jag biskop Joel Tendero från United Church of Christ in the Philippines (UCCP). Han var i Sverige på inbjudan av Equmeniakyrkan och Sveriges Kristna Råd, i samband med Globala veckan. Även om UCCP inte har räknats som samarbetskyrka för Equmeniakyrkan på central nivå finns det ett långvarigt samarbete som drivs av Ansgarskyrkan på Lidingö. Dessutom finns det ett samarbete mellan THS och deras teologiska seminarium. Så UCCP är ändå en del av Equmeniakyrkans stora nätverk.

Det var intressant att få träffa biskop Joel. Våra kyrkor har en del likheter. Vi är båda kyrkor sprungna ur flera modersamfund. Eftersom jag själv har arbetat en del med urfolk i vår kyrka kände jag också igen mycket av den problematiken. Även UCCP arbetar med de många urfolk som finns i det landet, och där kan vi lära av varandra och inspirera varandra. UCCP är en stor kyrka, men har det inte alldeles enkelt. Kyrkan är ansatt av staten på olika sätt. Men nu var det klimatfrågorna som var centrala i det här besöket. Frågor, som förresten berör urfolk i hög grad i båda våra länder.

Biskop Joel predikade i söndags i Ansgarskyrkan och tog upp dessa frågor. Han talade om det avtrycket som västländerna gör i miljön, jämfört med t ex Filippinerna – det senare är bara en bråkdel av det förra. Vilket också bör speglas i vilket ansvar våra länder tar i frågan. Klimatförändringar leder bland annat till mera instabila väderförhållanden, vilket leder till naturkatastrofer som Filippinerna har sett ganska många av på senare år. Där har vi alla ett ansvar.

Anna Skagersten från Ansgarskyrkan har arbetat i flera omgångar på Filippinerna som volontär, just inom UCCP. Ett arbete som har varit betydelsefullt och mycket uppskattat. En önskan från biskopens sida var att vi som kyrkor skulle kunna be för varandra. Vilket man gör i Ansgarskyrkan och på andra håll inom Equmeniakyrkan. Och vilket du också kan göra när du läser detta.

Gerard Willemsen
Internationell koordinator