Livsviktigt att vi vågar samtalet

Equmeniakyrkan står, som våra bildarsamfund Missionskyrkan, Baptistsamfundet och Metodistkyrkan, på central evangelisk grund. Det grundläggande i vår tro sammanfattas i Teologisk grund och anknyter helt till de centrala bekännelser som kyrkan formade under de första århundradena.

Det behöver ingen tvivla på. Är därmed allt sagt? Förmodligen inte, för varje dag förnyar vi vår tro och söker spåren i vår egen tid efter närvaron av den treenige. Vi vill gå med Gud i livets alla skiften. Målet för kristen tro kan beskrivas: Att försöka leva i Guds kärlek och förvandla världen i enlighet med det som vi uppfattar är Guds vilja med sin skapelse.

Jag välkomnar det samtal som pågår i tidningar och på bloggar med anknytning till våra olika kyrkor. Det innebär inte att jag delar alla åsikter, eller att jag är överens med den ton som finns i somliga inlägg. Men vi måste våga samtalet. Vi behöver fortsätta att uppmuntra och utmana varandra att tränga längre in, se mer av Gud.  Och framförallt tror jag att vi behöver hitta former och uttryck för denna vandring som gör att fler vill dela den.

Därför välkomnade jag den samtalsbok som Sofia Camnerin och Arne Fritzon skrev 2012. De borrar i frågor som kanske varit allra svårast att hantera, och som har lett till många och djupa sår genom kyrkans historia. Vi kan till och med ana att detta skapade diskussion redan i den tidiga kyrkan. Även vid Missionsförbundets framväxt var  frågan brännande.

Sofia får själv svara för sina bidrag i detta samtal, och jag välkomnar också hennes förmåga och vilja att vrida och vända på den tro och förståelse som vill befria oss i vår längtan att följa Jesus Kristus

I Equmeniakyrkan, liksom i många samfund, finns flera olika synsätt representerade. Jag menar att just det berikar, och vi har en plikt gentemot varandra att fördjupa just detta gemensamma samtal. Inte främst som en akademisk debatt, men i den djupare tydningen av vart detta leder oss som kyrka, församlingar och medlemmar.

Ingen behöver tvivla om var Equmeniakyrkan står – på en stabil teologisk grund, men inte heller om vår lust att ständigt pröva, fördjupa och öka kunskapen och känslan för den förvandling som ryms i mötet med Jesus Kristus, i varje ny tid.

Kristen tro är inte främst en uppsättning dogmer, men mötet med en levande Frälsare, själv både Gud och människa, som levde, talade, verkade. Som begav sig till Jerusalem för att fullborda uppdraget att vittna om Guds kärlek som förvandlar. Jesus som dog, uppstod och for till himlen. Som lämnade åt sina lärjungar att forma den kyrka som i grunden hade samma uppdrag som han själv hade: leva i och visa på gemenskap med Gud.

För mig är min kristna tro den utmaning som gör att jag vaknar varje morgon, medveten om mina brister, övertygad om Guds förvandlande kärlek och med löftet om att få slå följe med Jesus in i den nya dagen. När jag sedan lägger mig på kvällen vet jag att jag inte har lyckats, allt är inte förklarat. Men i nåd och sällskap med den helige Ande har jag vandrat ett stycke på den väg som leder mig i tro, från rättfärdiggörelse vid Kristi kors till den frälsning som lever i hoppet, som Paulus skriver i Fil 3: 10-14.

Låt oss samtala om detta, be för vår lust och förmåga att vandra med Jesus, och dela vår tro och vårt hopp med varandra. Det är på riktigt, därför livsviktigt att vi vågar samtalet, och i det utbytet låta försoningens realitet ta hand om oss, och förnya oss.

För att nu på allvar ge utrymme för det fortsätta samtalet bjuder Equmeniakyrkan härmed in till samlingar om tre viktiga ämnen: Försoning, Missionssyn och Gud och politik.

17 december ses vi till en öppen samling i Göteborg på temat ”Försoning”, 4 februari möts vi i Södertälje för samtal kring ”Missionssyn”, och den 25 mars vill vi samlas kring temat ”Gud och politik” i Örebro.

Fler detaljer kommer snart, men jag hoppas att du som funderar över dessa frågor direkt viker dessa dagar då vi hinner tala till punkt, där vi ges en chans att bättre förstå och be för varandra inför den fortsatta vandringen.

Väl mött – Gud med oss!

Lasse Svensson
kyrkoledare

• Dela