Vi ropar till Gud: Ge oss fred i vår tid!

Duva som flyger. Höghus i bakgrunden.

Ibland skulle jag vilja sluta följa nyhetsflödet just nu. Det kan verkligen göra en nedstämd. Gängkriminalitet, klimatkrisen, krigen i världen, populismens politiska framgångar i länder runt vår jord är bara några exempel på frågor som fyller oss med oro just nu.

Världen behöver Guds fred, Guds shalom. Då är det gott att få fira andra söndagen i advent som berättar för oss att Guds rike är nära. Det är verkligen ett evangelium, ett glädjebud, som vi behöver just nu. Vi behöver hopp om en framtid präglad av rättvisa, sanning och fred.
Vi läser i kommande söndags psaltartext att fred och rättvisa omfamnar varandra (85:11). Verklig fred kommer aldrig utan rättvisa och utan fred blir det aldrig rättvist. De två, fred och rättvisa, hänger alltid ihop, eller med psalmistens poetiska ord: de omfamnar varandra.

Att leva i den fred som Gud vill ge oss är att leva i goda relationer till Gud, till medmänniskor, till hela skapelsen och till sig själv. Det är detta nätverk av relationer som synden har trasat sönder och som Jesus upprättar och helar genom sin försoningsgärning.

En gång skall detta genomsyra hela tillvaron när Gud blir allt, överallt (1 Kor 15:28). Fram till dess behöver vi ha en fredad zon, en del av tillvaron, där vi känner att Guds befrielse kommer till oss. I kristen troslära kallar vi detta för Guds rike. Guds rike är något som Gud bygger helt själv, suveränt.

Att vi som kyrka skulle vara med att bygga eller breda ut Guds rike är att missförstå rollfördelningen mellan Gud och Guds kyrka. Gud bygger sitt rike. Kyrkans uppgift är att vittna för världen om att Gud gör just det just nu: bygger sitt rike. Vi ser hur Gud gör något nytt och kan berätta om det liksom profeten gör i Jesaja 42:19 och fråga om man inte märker att det spirar redan nu.

Det finns flera liknelser i evangelierna om Guds rike. En är den om den växande sådden i Markusevangeliets fjärde kapitel där någon har sått ut men utan att han gör något så gror och växer säden av sig själv (26–29). Gud ger oss sitt rike som en kärleksgåva. Vi kan inte förtjäna det. Riket är ingen ersättning för något som vi har presterat, utan en gåva från levande och treenig Gud.

En annan liknelse är den om surdegen som en kvinna arbetar in i tre mått mjöl (Matt 13:33). Det är något litet som arbetas in i ett större sammanhang men som med tiden förvandlar hela sammanhanget. Gudsriket kan verka litet och betydelselöst, men dess kraft och växt visar sig med tiden.

Jesus säger att Guds rike finns inom oss, vi som är Jesu lärjungar (Luk 17:21). Inom oss alla som vill fästa vår tillit till Guds förvandlande kärlek finns en del av Guds rike, en hoppets, kärlekens och tillitens plats. Det kan verka som något futtigt som verkar sakna betydelse men det kommer en gång förvandla hela tillvaron.

Tron och kärleken segrar! Det är den kristna trons trotsiga hopp. Varje söndag samlas vi till gudstjänst på livets och uppståndelsens speciella dag. I gudstjänstens lyssnande, tillbedjan och böner påminns vi om den förvandlande kraft som Guds rike är och som just nu växer i världen och en gång skall uppfylla hela tillvaron.

Det ger oss hopp och tillit och det gör att vi tror att allt som är gott och kärleksfullt är meningsfullt därför att kärleken är världens starkaste kraft och i Guds kärlek är vi befriade från allt som vill förtrycka oss och hindra oss från att leva det rika och fullkomliga liv som Gud vill ge oss.

Arne Fritzson

Arne Fritzson

Teologisk sekreterare

0739-86 16 71

arne.fritzson@equmeniakyrkan.se